Aftonbladet – 25 maj 1872, sida 3

ss gefär lika fördelade mellan de två -parti le lerna. Det bör tilläggas, att omröstninge ör I skedde sålunda, att minoriteten kom att om a, fatta så väl dem, som alldeles icke ville h le någon adress, som dem, hvilka önskade slut; a-sig till det af K. Motzfeldt väckta förslaget jr et s 2) LITTERATUR-TIDNING. tt ännehåll: Nyblom, Georg Sjernhjelm. — Cleve; Os Dn stenkol. — Dansk och norsk litteratur. — Litteratur n) och konstnotiser. 5 gI Georg Stjernhjelm. Sång vid estetiska fack föreningens i Upsala minnesfest den 24 i April 1872, af Carl Rupert Nyblom e (Upsala, E. Berling.) el Vid den förut i denna tidning omtalade e festen till firande af tvåhundrade årsdager nlaf Georg Stjernhbjelms död utgjordes ett d bland de vackraste momenten af C. R. Nydbloms högstämda minnessång öfver skalden v I Denna sång har sedermera utkommit såsom rett särskildt litet häfte, hvilket vi rekomt mendera åt älskarne af ett bland den sven I ska sångens bästa minnen. Att redogöra d för innehållet af ett poem är alltid vansk. Iligt, ty i samma mån som det är verkligt poetiskt måste en prosaisk omskrifning deraf e I blifva kall och matt. Vi föredraga derför att låta skalden tala för sig sjelf genom att ur hans sång meddela ett par utdrag. Den bär mottot: Vixit, dum vixit, letus och börjar med följande vackra teckning af minnets betydelse: Ett ädelt minne fyller de unges lag, Ett minne, ljust och friskt som en vårlig dag, När lätta skyar simma kring himlarunden. Förunderligt likväl, hvad ett minne kan! Det skapar om en yngling i hast till man, Det väcker upp den gamle, i drömmar bunden. I mannens hjerta gjuter det kraft på nytt, För mö och mor det visar, hur tid, som flytt, Har vuxit myndig, fostrad af qvinliga händer. I. Det klingar genom seklen, ett echo likt. Det gör ett fattigt land både stort och rikt ; Och ger det hedersrum ibland verldens länder. ; Ja, minnen ha vi allt från den gråa tid, Då skrämda folk af vikingen tiggde frid, Och kämpahänder plockade söderns rosor: Och minnen från de dagar, då Sverige drog I, Som David ut i striden och Goliath slog: — Sen dess ha vi och verlden gått skilda kosor. ) Sedan han derpå tecknat det andliga mörker, som rådde i Sverige ännu på den tid, Idå pånyttfödelsens (renaissancens) period linträdt för söderns lyckligare folk, skildrar Iförf. i varma färger den gryning till en dag af stark andlig verksamhet, som under den store Gustaf och hans dotter inträffade äfl ven i vårt land. Efter att i några raska drag hafva gifvit en bild af tiden i dess Jallmänhet, kommer ban sedan till en mera speciel skildring af Stjernhjelm, ur hvilken vi anföra följande verser: Men midt i kretsen, kämpe för sång och språk, För häfd och minnen, står som en vältig båk Den ädle Georg Stjernhjelm och lyser och leder, Trots tidens slafveri under främmadt lån, I hug och dåd en svensk och en Dala-son, — Det är och blir hans minnes evärdliga heder. Så svensk också, en bild utaf skalden sjelf, Hans diktning bryter väg som en Dala-elf Ur tolfmils-skog, der dess kallsprång ligger berafvet; Den speglar skyn och furornas tysta skjul, Den vattnar fält, den drifver ock nyttans hjul, Förrn sist den störtar ned i det vida hafvet. Och fast af Hellas lyror han lånt sin takt, Har tankens malm han brutit ur eget schakt, Och språkets jern han format med odlingens hammar. Det är ibland, som såg man vid rytmens fall En nordisk smedja, skakad af släggans skall, När som en qvast af eld ifrån härden det flammar. Ty han är vår, — ja, vår i bvarenda tum: Det är hans storhet. — O, hvilket ringa rum Blir dock ej hans vid sidan af diktningens store! O, hvad betyder hans emot Miltons namn, — Och dock, det tycks mig, sträcka de famn mot amn I lif och sång, som om splittrade bröder de vore! re Me ce Och hvar har han sin plats i det Pantheon, Der åt Homer och Dante och Stratfords son Odödlighetens eviba krona beskäres! Knappt är hans minne kändt på vår nabostrand. Ja, knappt man lyssnar mer i hans eget land . Till kärnfrisk sång, som af heder och manlighet jbäres. vx Ja väl, han gäller föga i verldens vigt. — Men ve oss, om vi glömma hans sunda dikt I: Och blott efter främmande kryddor förvillade fika! Ve oss, om vi förakta, hvad han oss lärt, Att främst på jorden hålla vårt Sverige kärt, I all vår fattigdom med dess minnen rika! I en minnhesoch festsång sådan som denna kan naturligen ej skalden gifva fria vingar åt sin fantasi, ty här föreligger ett en gång för alla bestämdt stoff, hvaråt det för honom gäller att gifva en skön form. En dikt som denna hör derför alltid mera till vältalighetens än poesiens område, men, då grunden härför är att söka just i dess egen natur, kan denna omständighet aldrig räknas förf. till ett fel. En dygd hos honom är det återigen, om han åt sitt stora ämne kan gifva ett enkelt, men i all sin enkelhet sant och värdigt uttryck, och det är deri vi anse hr Nyblom hafva lyckats ovanligt väl. Ur vår tids forskning, populära skildringar, utgifna af prof. Axel Key och de Gust. Retzius. LS Om steukol, deras uppkomst, utbredning) och betydelse af dr, P: T, Cleve. Klemmings Antiqvariat. Ått: tvenne så, framstående vetenskapsmän som prof.Key och dr Retzius sätta sig i spetsen för ett litterärt företag, sådant som det, hvars titel vi här ofvan utsatt, utgör en verkligen glädiandg företöelse för en hvar, som faviar betydelsen och uppgiften ar vetenskapligt populära skrifter, Utgifvarnes namn äro nemligen en borgen för, att man i dentillämnade samlingen icke skall komma att undfägnas med dessa tarfliga produktioner, hvilkas anspråk på att fål gälla som populära skrifter hvarken betin-! gas af kännedom om det behandlade ämnet: gller förmås? ar en lättfattlig och klar framställning. Behofvet af vetenskapens popu-: lariserande gör sig emellertid för hvarje: dag alltmera gällande, och den stigande bildj ningen ställer ständigt allt högre anspråk på populärt-vetenskapliga arbeten, etta hbehof torde ock på ett värdigt sätt komma att tillfredsställas af hrr Keys och Retzius populära boksamling, så mycket mer som utgifvarne äro utlofvade bidrag af flere svenska vetenskapsmän. Dr Clevös uppsats utgör en värdig ENA till. det intressanta företaget. få ett klart och lättfatt. ligt sätt lemnar han oss en ganskafullständig skildring af hvad vetenskapen på sin närvarande ståndpunkt känner om stenkolen. Efter en öfverblick på förhållandet mellan :torf, brunkol, stenkol och atracit, gör han sina läsare bekanta med de: ika geologiska perioderna och skildrar i korta i: drag de djuroch växtiorlåer, som vora ut-. märkahde för de samma. Författaren öfver-! år derefter till en framställning af sten-1 fölslagröns förekomstsätt och de mellanlig-:i