FINLAND. Petitionen om skolfrågan har nu mera slutbehandlats i alla stånd. Resultatet af ståndens beslut har blifvit enahanda i preste-, borgareoch bondestånden, hvilka alla rodkäntutskottets betänkande. I ridderskapet och adeln förklarade deremot landtmarskalken sig, med stöd af det till stänlerna nyligen aflåtna reskriptet, icke kunna ramställa proposition på den del af betänandet, som rörde petition om rätt för stänlerna att deltaga i skollagstiftningen, emelan detta rörde monarkens höghetsrätt. I ledning häraf nedlade flere ståndsmedlemmar till: protokollet sin reservation emot lenna uppfattning. Dessa uttalanden till protokollet föranledde landtmärskalken att förklara sig icke vidare kunna leda stånlets förhandlingar. Sedan flere reservanter framhållit, att de med sina reservationer endast åsyftat att uttala sin skiljaktiga uppfattning i denna fråga, men icke att frånkänna landtmarskalken den honom i landtdagsordningen! medgifna rätt att göra propositionsvägran, och sedan derefter landtmarskalkens förfrågan till ståndet, om det komme att godkänna de propositioner han ärnade uppställa, blifvit jakande besvarad, uttryckte landtmarskalken i anledning af detta svar sin erkänsla för ståndet, hvarefter proposition af honom framstäldes på öfriga delar af utskottets betänkande, hvilket äfven antogs. Åbo Underrättelser meddelar den 11 den nes följande skrifvelse från chefen för civilexpeditionen i senaten: Till för tiden ansvarige redaktören för Åbo Underrättelser ny följd hr konsistorii vice notarien, filosofie magistern Johan Mauritz von SSen. Alldenstund I låtit komma eder till last att uti den under eder ansvarighet utgifna tidning för den 9 April innevarande år n:r 54, hafva in fört en i högsta måtto anstötlig uppsats beträf fande det svar H: M:t kejsaren den 27 förut gångne Mars i nåder funnit godt meddela å Fin lands ständers underdåniga petition om stiftan det af en utaf regent och ständer samfäldt bero. ende Tresslag för landet; för den skull, och dål sålunda på ett särdeles betänkligt bätt missbru kat den eder förunnade tillåtelsen till i fråge varande tidnings vigfvandd, pröfvar jag, i stöc af 3 12 mom. 7 i nådiga förordningen angående pressangelägenheterna af den 31 Maj 1867, jem örd med punkten 10 uti förordningen i samms ämne af den 1 Maj 1871, skäligt härigenom med dela eder en första varning, hvilken likmätig! stadgandet i först åberopade lagrum bör af ede: ofördröjligen i omförmälda tidning införas. I Wasabladet läses: -Under de senaste tre till fyra veckorna h: