Aftonbladet – 23 maj 1872, sida 2

anor öppnas och rörelsen å de redan fär-t iga blir mer och mer upparbetad. Detld orde derföre icke sakna sin vigt, att upp-l!s ärksamheten något allmännare fästes påj!l erkliga sammanhanget med och beskaffen-r eten af tillväxten i statsregleringens sum-f vr, för så vidt den härrörer från de afle ss här antydda orsaker. 1 Till dem kunna för öfrigt äfven räknas de land utgifter och inkomster naturligtvis l: emväl figurerande räntor, som af staten l: etalas å medel, som anskaffats för att åter : tlånas till produktiva företag, såsom t.ex. nskilda jernvägsanläggningar, och de rän-l! or som deremot till staten inbetalas afi lem, som erhållit sådana lån, Äfven här örefinnes en verklig statsinkomst endast ör så vida som staten sjelf betalar högre änta å de upplånade medlen än den hon ;rhålier på de utlånade. Till de summor, som figurerä I budgeten atan att representera statsutgifter i egentlig mening, höra äfven de, som beviljats såsom anslag till jernvägsanläggningars byggande eller understödjande, och hvilka, enligt en gång uppställd grundsats, bekostas genom medel, upplånade på längre tids amortering. Om inblandningen i budgeten af Omkostnaderna för af staten bedrifven affärsverksamhet kan åtises vara, relativt taget, oskadlig, så är detta deremot icke förhållandet med upptagandet bland statens löpande ntgifter af här nyss antydda summor; ty derigenoii ökag icke slutsummorna bäde i debet och kredit, utan räkningen kommer att förete en betydlig brist, att fyllas genom statslån, äfven under de mest gynnsamma finansiella förhållanden: Detta kan väl vara likgiltigt inför dem, som äro fullt förtrogna med förhållandena; men de upplysningar, som erfordras, för att fatta rätta sammanhanget med denna blott skenbara statsbrist, följa icke med öfverallt dit, der budgetens slutsiffror blifva framställda; och öfverallt der detta sker utan att förhållandet på samnia gång förkla ras, der lemna dessa siffror ett med afseende å landets finansiella ställning missledande och för dess kredit nedsättande intryck. Dertill kommer att siffrorna blifva i statistiskt hänseende vilseledande, ty med den nu följda metoden bliva kostnaderna för jernvägsbyggnader upptagna dubbelt i budgeten, nemligen först då anslagen beviljas och sedermera ånyo i och med de belopp, som anvisas till lånens förräntande och amortering. Den verkliga statsutgiften för jernvägsbyggnaderna är naturligtvis endast det belopp, hvarmed anpnviteterna till ränta och amortering å jernvägslånen öfverskjuta statens behållning af dess egen jernvägstrafik och-de ingående annniteterna å försträckningarne till enskilda jernvägsanläggningar, Det bör för öfrigt erinras; om man vill göra enjemförelse mellan budgetens slutsummor för närvarande, och dem som förekommo i statsregleringarne för åtskilliga år tillbaka, att flere förändringar efter hand inträdt i sjelfva bokföringssättet, hvilka i hög grad försvåra alla sådana jemförelser. Man upptager numera öfver allt bruttoinkomster, der man förut endast införde behållningen efter afdrag af omkostnaderna vid det verk eller den skattetitel från hvilket inkomsterna härrörde. Och å andra sidan figurera följ aktligen nu dessa omkostnader såsom statsutgifter, okända-i äldre statsregleringarne Så är t. ex. förhållandet med omkostnaderns för tullverket och för bränvinskontrollen, tillsammans uppgående till den respektabls summan af 2.360,000 rdr. Dertill kommer att åtskiliga andra utgifter, som förut ej voro synliga i budgeten, såsom t. ex. de anslag, som blifvit öfverflyttade till hufvud: titlarne från handelsoch sjöfartsfonden samt ersättningen till städerna för mistac tolag, numera der upptagas, ehuru utgif terna ingalunda äro nya. Vi ha ansett oss böra förutskicka dess: erinringar om de vid budgetens uppställning följda metoder, innan vi öfvergå, i vår näst: artikel, till en sammanfattning af siffrorns i den statsreglering, som blifvit fastställ af den senaste riksdagen, och till några or om de märkligare anslagsfrågor, som vari vid denna riksdag behandlade.