Aftonbladet – 14 maj 1872, sida 3

af 19,000 rår, BENNO Den förflutna veckan gjorde just icke några storverk, så vidt vi kunnat finna, men hon var en ganska nyttig vecka för en god årsväxt och goda teaterrecetter. Hon skänkte oss respektabla regnskurar, kylig väderlek och riktigt ruskiga aftnar, hvilket lärer vara mycket nyttigt för jorden, såsom det heter, och bestämdt är fördelaktigt för nöjen inom hus. Vi kunna alltså egna den förflutna veckan en tacksam hågkomst, så mycket mer som hon nu lyckligtvis är förbi och solen åter små ler åt oss på det förbindligaste sätt i verlen. Det ser just ej heller särdeles farligt ut på den politiska barometorn. Qvicksilfret har stigit betydligt, men icke plötsligt, då någon egentlig stadga ej plägar vara att påräkna, utan lugnt och sansadt, ett moderat framåtskridande, som lofvar det bästa för framtiden, och det skulle sannerligen ej öfverraska oss, om den i fråga varande barometern snart visade på beständigt vackert, hvilket naturligtvis varar ända till dess en orkan inträffar, en jordbäfning kanske, som åter ställer sakerna på deras spets, men med spetsen upp och ned. För närvarande tyckes emellertid balansen i Europa väga temligen jemnt, och ratron Snusenmark, en af våra djupaste politici, utropade härom dagen: Hvad var det jag sa? Hvär är fienden? sa jag. Ha vi fått något krig kanske? Det säges visserligen att furst Bismarck icke är så frisk, som mången föreställt sig, det har till och med uppgifvits, att han lider af modlöshet-, hvilket är ganska öfverra-kande, ty, säga hvad man vill om honom, så har den tyske rikskansleren dock aldrig förr visat symptomer af en sådan åkomma; men det ärju icke derför sagdt, att det är sä allvarsamt. En liten brunnskur, en lustresa utan politik, icke till Gastein, ej till Salzburg, ty de platserna bafva förut visat sig störande för den. furstli:a matsmältningen, ej heller gerna till Vichy, emedan det åter vore kanske allt för magstarkt, och lika litet till någon af badorterna på den franska vestkusten, der luften är alltför skarp för en berlinare, men en brunnseller badresa till något annat ställe skulle otvifvelaktigt göra fursten mycket godt och kanske taga bort den der ledsamma modlösheten. På Sveriges vestkust äro dock alla bättre platser redan abonnerade, så icke lönar det mödan att göra något försök åt det hållet. Visserligen låter det tänka sig, att professor Curman skulle ännu hafva en liten ägenhet i Lysekil, som han hållit på i det längsta för att tjena en vän, men den lägenheten står sannolikt icke för furst Bismarcks räkning. Det har också berättats, att Thiers skulle vara sjuk, men det tror ingen på. Man har blifvit så van att höra talas om Thiers såsom den kryaste gamle man alltsedan Old Pams dagar, att man har svårt att föreställa sig honom i något annat tillstånd, och så komma berättelserna om den franske presidentens oroande helsotillstånd från ett håll, som gör dem mycket misstänkta, från tyska korrespondenter i Paris, ett slägte som föder sig på sensationsnyheter af hemmagjord tillverkning. Vi skola alltså hoppas, att så väl furst Bismarck som hr Thiers fortfarande få hålla sig på benen och att icke våra sommarnöjen må komma att lida skada af några mindre angenäma rubbningar i den högre politiken. Hvad Alaba..:, nej vi hafva sannerligen icke mod att ännu en gång uttala ordet, ty då slänger bladets läsare oss i väggen, hvilket skulle göra oss ondt. Den frågan har onekligen inträdt i ett stadium, som icke kan intressera någon enda af oss, ty icke tror någon menniska, åtminstone i vårt norden, på att den gamla förlegade historien, som man tuggat och sväljt så många gånger, skulle kunna åstadkomma ett krig mellan England och Nordamerika. Don Carlos gjorde en briljant karrier i Spanien, Han kom, han såg, han slogs på flykten. Natten mellan den sista April och den första Maj smög ban sig öfver gränsen, förklädd till äsnedrifvare, heter det i tidningsuppgifterna, Huru vida han var den drifvande eller den som drefs, kan dock vara tvifvel underkastadt. Fördrifven blef åsnedrifvaren, det är säkert, ej långt derefter. . Don Carlos junior har ej kunnat sköta firmans affärer bättre än farfar, Don Carlos senior. Narraktigheten tyckes vara odödlig hos dem af Spaniens infanter, som heta Don Carlos, säger ett utländskt bladi den förflutna veckan. Hvilken möda har ej Schiller gjort sig för att tysta ned den po litiska och sociala dårskapen hos konung