Aftonbladet – 13 maj 1872, sida 2

Vill du nu inte ge mig en kyss, Nell? en enda? 3 Jag ger ingenting för ingenting, sva rade hon. Du är fan. ta mig slug, flicka; jag trodde inte, ätt ni visste så mycket här ute på lan. dets, sade hän, framtagande sin börs och gaf henne 5 shillings, men hon såg med för akt på myntet. Det der räcker inte till att köpa en kläd ning för, invände hon. En klädning, skrattade han, jag vill blott köpa en kyss derför. Hur många vil du ge, om jag fördubblar summan ? Så många pi vill ha, sade hon ifrig och såg girigt på börsens innehåll. Han gaf de andra 5 shillings och började att uttaga valutan derför under mycket mot stånd, förvirring och käbbel, som är vanlig hos den lägre klassen, men slutligen tyck tes till och med William Trehberne vara till fredsställd och åtlydde sin följeslagares upp repade påminnelser, att de skulle börja de göromål, för hvilket de kommit till Chelto1 Marsh. Farväl, min sjöjungfru, ropade han, di de började gå uppför höjden från stranden der de lemnade Nell. Jag kommer igen i morgon — och di vill jag ha fler. Men jag skall bli hängd om jag mera betalar 10 shillings, Ryder bifögade han, döt priset är för högt. Hu kunde man tänka sig att finna en sådan slug het så här långt bort på bondlandet. Nell blef icke längre lemnad allena pi stranden, —Den lilla farce, hon spela med William Treherhe, hade icke blifvi helt och hållet osedd. Det fanns någon som -bevakade dem på klippan. ofvanför en vacker, kraftigt byggd gestalt, ung spänstig och klädd i fiskardrägt. Hans lo