denne Estvan, såväl att han spelat en framstå ende roll vid dessa tilldragelser som att han gjor kejsaren vigtiga tjenster såsom diplomatisk och press-agent, och för dessa tjenster fordrade har af den österrikiska kejsarefamiljen, såsom varande Maximilians arfving och representant, en summa af omkring 25,000 sterl. Ögonblicket var väl valdt från hans sida, ty den mexikanska trage: dien omgaf en hvar, som på ett eller annat sätt tått i förhållande till densamma, med en roman. tisk nimbus och gjorde honom till föremål för allmänhetens intresse och deltagande. Estvan hade gjort sig väl förberedd på att begagna dessa omständigheter till sin nytta. Han kunde berätta en lång, detaljerad historia om sina per sonliga äfventyr och stödde sin berättelse på en mängd bref och andra dokumenter, hvilka, oaktadt de senare vid närmare undersökning af domstolen hopkrympte till ingenting, dock voro tilläckliga att gifva hans Tordringar ett sken af rätt. Enligt hans berättelse var han son af en egendomsegare i Bistritz i Siebenbirgen, och efter att ha tillbringat sin ungdom i Belgien, hade han några år tjenstejort vid ett ungerskt husarregemente, med hvilket han deltagit i ungerska kriget 1848, efter hvars slut han rymt till Nordamerika, der han snart vunnit plats som jernvägsingeniör, hvilken anställning han lemnade för att som öfverste tjenstgöra i de konfedererade staternas armå, Efter detmedborgerliga krigets slut återvände han till Nordstaterna och till sin förra sysselsättning. År 1865 afreste han, såsom han påstår. som korrespondentför tidningen Newyork Herald till Mexiko, der han tillinflytelserika personer i kejsar. Maximilians omgifning framställde förslag om att begagna hans personliga och journalistiska inflytande i Newyork och Washingtön för att åstadkomma en omkastning i den offentliga opinionen derstädes, i ändamål att förmå Förenta Staterna att erkänna det mexikanska kejsaredömet. Enligt hans berättelse kom en öfverenskommelse till stånd mellan honom och den mexikanska regeringen, en öfverefskommelse som godkändes af kejsaren, hvilken för öfrigt derförinnan anmodat Estvan att arbeta för honom. Genom denna öfverenskommelse garanterade kejsaren honom 5000 dollars årligen och