Aftonbladet – 26 april 1872, sida 2

ppnojer Ihenlniskan — nemligen vetenskapen; r denna källa böra vi dricka i långa, djupa rag. Det bör utgöra vår ära att öfverlemna etandets skatter förökade och förbättrade åt åra efterkommande. Alla vetenskapliga teorier råste kunna framställas med oinskränkt frihet. ältet bör stå öppet för alla. Man må icke forra, att någon skall höra till ett bestämdt koteri eller en bestämd kyrka för att hans namn kall kunna upptecknas bland dem, som riktat nenniskoandens historia med upptäckter. Det är ndast i republiken den sanna undervisningsfrieten kan trifvas; ty under ett monarkiskt och lynastiskt system, som sluter sig till vissa klaser och partier, begagnas den högre undervisninsen endast till att försäkra de högre klassernas erravälde öfver delägre. (Bifall.) Republiken w det sanna konservativa systemet, som tillföräkrar oss en lugn, laglig och jemn utveckling M vårt statslif och innehåller den bästa garanti not alla revolutioner. Frankrike fordrar endast rdning och frihet. Endast republiken kan åstadcomma en varaktig ordning, d.v.s. icke den ordling, som upprätthålles genom mitrailleuser och savallerichoquer på boulevarderna (bifall), icke len ordning, som är tystnad och fruktan (bifall), ej den lagliga orduingen, som stödjer sig på 18. herrar, den fullständiga, oinskränkta friheten, är endast erkänd af ett parti, det republikanska. Det är denna frihet, efter hvilken en reaktionär styrelse genast utsträcker sina händer för att iäfva den. (Bifall) Våra motståndare tröttna icke att göra repuiken förebråelser. De säga: det styrelsesätt I reslån kan i teorien vara mycket vackert, men let gömmer bakom sig ett förfärligt följe af dåliga passioner. Allt hvad dessa säga är lögn, xomedi, deklamation. Äfven jag har min andel i a förebråelser, ty det är just med sådant je jag reser (allmän munterhet). Det gifves till och med snillrika personer, som trott sig kunna bevisa det genom att kalla mig en commis voyagenr! (Nytt bifall.) Detta kan icke förnärma i Om de trott sig derigenom såra min fånga eller rlek, misstaga de sig fullkomicke öfver denna benämning. verket demokratiens commis. värf, som jag mottagit af folket. sämre för dem, som tillbringa sitt lif med att upptänka sådana ömkligheter. (Nya bifallsrop.) Det, hvarpå det framför allt kommer att det rätta republikanska tänkesättet ger i våra seder, i hela nationensflif. Hvad ang ker jag mina önskningar till saker, en väl upplyst och en väl väpnad tion. Nationen måste vara upplyst och rustad för att den skall kunna återgifva Frankrike befolkningar (Elsass-Lothringen), som vilja återvända till sitt moderland den dag. då Frankrike ir moraliskt pånyttfödt och materielt reorganiseradt. Då skall verlden blifva vitne till ett skålespel, som hvarken skall vara en illusion eller en dröm. Frankrike skall återtaga den plats, som. ingen annan nation kan fyllas en platssomyär nödvändig icke allenast för: oss utan för lela verldens civilisation. (Entusiastiskt bifall.) Bland de reformer, som jag och mina vänner fordra för genomförandet af vårt program, ställer jag i främsta rummet nationalförsamlingens upplösning. Jag vintar ingenting af den nuvarande församlingen i Versailles. Hon visar, hvad hon är rädd för, då hon vägrar att återvända till Paris; vår civilisations vagga, våra offentliga friheters sanna sköld, nationalandahs Tedarinna. Det är detta Paris man gifver till pris åt en handfull landsboars idiotiska hat, men som man hvarken kan nedslå eller vanära. (Starka bifallsrop.) Vi republikaner utgöra icke något slutet parti, Hvwrje nykomling är välkommen. ln republikansk pluralitet inom representationen är hvad vi främst af allt behöfva. Om vi ndigt uppa vår fordran om nationalförsamlingens upping och frånkänna henne konstituerande myndighet, beskyller man oss för att vare orolige och ärelystne agitatorer, som endast tänka. å att rycka till sig makten. Nej, nej! Jag kållar eder till vitnen! Om jag trodde, att icke timmar och minuter vore dyrbara, om jag trodde, att man under Europas närvarande förhållanden — efter kriget med Tyskland, efter det borgerliga kriget och dess förstörelser — kunde vi skulle jag icke fordra församlingens upplösning. Men om vi skynda, så är det icke för vår egen eller det republikanska partiets skull; det är fråga om vår tillvaro såsom nation! Genom att örspilla minuter kunna vi förlora århundraden. Om vi allt för länge qvarstanna i detta utmatlöande interimstillstånd, utsätta tande och fö vi oss för de största faror. Ack, mina herrar, låtom oss icke dröja! Hvad mig angår är min öfvertygelse orubblig, och jag uttalar henne här med hela min brinnande kärlek till Frankrike: då man måste välja mellan nationalförsamlingens eller Frankrikes upplösning, röstar jag för församlingens upplösning ! Enligt Paristidningar meddela vi följande nyheter: Tyska sändebudet i Paris, grefve Arnim, kommer att ännu någon tid stanna i Berlin, emedan tyska regeringen önskar draga fördel af denne diplomats bekantskap med de romerska förhållandena vid behandlingen af de religiösa frågor, som för närvarande uppröra Tyskland. Grefve Arnim kommer sannolikt på vägen till Paris att passera Miinchen och någon tid uppehålla sig derstädes af samma skäl, Franska regeringen ämnar icke tillsätta några konsuler i Elsass-Lothringen. Tyska regeringen har alltid motsatt sig inrättandet af konsulater i det eröfrade territoriet och har ännu icke visat någon benägenhet att modifiera sin opinion i detta hänseende. Bonapartisten Trany, medlem af generalrådet på Corsica, har, för det han på gatan öfverfallit och slagit prefekten, blifvit dömd till sex månaders fängelse och 300 francs böter. Guizot presiderade den 19 dennes i ett möte af det protestantiska sällskapet för primärundervisningen, Han höll ett tal, i hvilket han uttalade sig för obligatorisk och konfessionslös, men emot kostnadsfri undervisning. Generalrådet i Lyon har åter igen antagit en resolution, i hvilken det upprepar de önskningar det uttalade sistlidne November angående sammankallandet af en ny nationalförsamling, upphäfvandet af belägringstillståndet i Rhönedepartementet, indragandet af kultusbudgeten, införandet af en inkomstskatt, obligatorisk, kostnadsfri och konfessionslös undervisning, dödsstraffets afskaffande och regeringens återförläggande till Paris. Krigsrätten i Versailles har börjat ransakningen angående mordet på monseigneur Surat och de öfriga såsom gisslan qvarhållna personerna i La Roquette den 27 Maj förlidet år. Afsked. K. M:t har d.19d:s på gjord ansökning, beviljat afsked för kronofogden i Jemtlands Södra fögderi V. J. Söderberg. — Kollekter. K. M:t har medgifvit, att till unlerstöd för svenska bibelsällskapets verksamhet medel må genom en kollekt årligen i alla rikets kyrkor, hvilka icke genom särskilda resolutioner iro från dylika sammanskott befriade, insamlas Aa nåman särgkild lämnlie cn. Aanh hm: a folkets legitima vilja. Och friheten, mina l: a SS RR RR be