Aftonbladet – 24 april 1872, sida 2

yttrade sir Dene, som, besynnerligt nog talade mera öppet med denna gamla qvinna, än han plägade det med någon annan, utom måhända med Gander. Jag hör att flickan har lemnat Irland och återkommit hit till orten. Mary Barbers allvarsamma ögon stirrade på baroneten; Hvarom talade han? Menar ni Emma Gech, nådig herre ? sade hon. Naturligtvis, ja! Men, sir, sade Mary med stort allvar, det, — det var icke Tom Clanwaring. Så — ni menar kanske att det var jag, genmälde sir Dene retad, i den tro att hon af partiskhet för Tom sökte föra honom bakom ljuset. Det är ej rätt skickligt af er att säga osanningar till mig, mrs Barber. Osanning har jag aldrig talat, sir Dene, och jag är viss på att icke börjar jag göra det numera, sade den sjelfständiga Mary Barber. Flickans käresta var icke mr Tom; det var kapten Jarvis Clanwaring. Hvad säger ni? utbrast sir Dene. Jag säger sanning. Det var kaptenen. Mr Tom visste aldrig det ringaste om dessa misstankar; min tro är, att han icke vet dem ännu i denna dag. Sir Dene,jag trodde att squire Arde hade talat med er härom. De två sutto några ögonblick och sågo på hvarandra — hon ur stånd till att tro, det han icke skulle hört saken och förmodande att hans minne var förslöadt; han undrande om berättelsen kunde vara sanning. Alltsedan Emma Geach yppade sanna förhållandet, hade nyheten härom spridt sig och äfven humit till tjenstfolket vid Beechhurst Dene. Men doktor Priars befallning: Säg intet som kan oroa sir Dene, innan han blir fullt återställd, var mycket be