e De hitkomna finska bladen innehålla nu det kejserliga bref, hvari finska landtdagens ödmjuka petition om tryckfrihet icke blott afslås, utan besvaras med den skarpaste skrapa. Kejsaren finner det rent af otill ständigt att ens rikta till honom en bön j detta hänseende och låter Finland höra, att det måste betrakta sig stå i en provinciel ställning till ryska riket och ha en viss solidaritet med detsamma i lagstiftningväg. Den erinran, som tillika genom generalgu vernören lemnas om den tryckfrihet som redan existerar, är mycket naiv, då man vet, att det beror på de af regeringen till satte pressombudsmännens godtycke, att be stämma huruvida en författare i sina ytt randen tagit sig för stora friheter. Detifrå gavarande dokumentet lyder sålunda: Till storfurstendömet Finlands ständer! Wi hafva i nåder låtit Oss föredragas Eder underdåniga petition angående stiftandet af en utaf Oss och ständer samfäldt beroende presslag för Finland; men som pressens ordnande i storfurstendömet enligt landets författning uteslutande tillkommer endast Wår pröfning, och Wi icke äro sinnade att frånträda någon af de rättigheter författningen Oss tillerkänner; alltså och emedan Wi icke finna anledning förekomma till ändring af den nu gällande pressförfattningen i Fin land, så mycket mindre som enahanda grunder af Oss äro anvisade pressen till efter. rättelse i öfrige delar af Wårt rike, hafve Wi icke velat till Eder ofvanberörde underdåniga anhållan lemna Wårt nådiga bifall. Härmed vilja Wi tillika hafva Eder erinradt, att ehuru Wi ansett Oss kunna trygga Eder politiska verksamhet genom Wårt samtycke till periodiskt återkommande sammanträden, jemte medgifven petitionsrätt i enlighet med den af Oss faststälda landtdagsordning, detta yttermera bevis på Wårt nådiga förtroende likväl icke i något hänseende förändrar den Oss allena tillkommande rätt att taga initiativet i grundlagsfrågor, på sätt af landtdagsordningen äfven bekräftas; i följd hvaraf tiden och sättet för sådan frågas väckande bero uteslutande af Wår nådiga pröfning. S:t Petersburg den 15 (27) Mars 1872, ALEXANDER. Härefter upplästes följande skrifvelee från generalguvernören till ståndens talmän: 2Minister-statssekreteraren för storfur