Aftonbladet – 20 april 1872, sida 2

Hvad anslagsfrågan beträffade, så vore tids 108 ordna den, då förslaget blifvit antaget. De talare, som sedan uppträdde, voro hr Nordström, som bestred att plats funnes för en konseljpresident eller premierminister det svenska statsskicket enligt våra grundlagar; hr v. Möller, som sökte visa att inga särskilda funktioner af grundlagen tilldelales den föreslagna statsministern, utom i några ceremonifrågor; hr Faxe, som försvar rade förslaget, i det han dels erinrade, att plats måtte finnas i vårt statsskick för en konseljpresident, eftersom han redan faktiskt funnes, dels anmärkte, att man kan vara en stor statsman utan att vara lämplig till justitieminister, samt slutligen hr Trolle, som bekämpade förslaget ur den något egendomliga synpunkten, att då hos oss ständigt den grundsats gjort sig gällande, att land skall med lag byggas, så borde högste vår daren af landets lagar ha främsta platsen i konungens råd. Förslaget till förändring af 3 5 Regerings formen, till hvilket den debatt, hvars gång vi här antydt, hade anknutit sig, blef der efter med 49 röster mot 42 antaget till hvi lande. Enahanda beslut fattades jemväl rö rande öfriga af den nyss omnämnda förän dringen härflytande delar af konstitutions utskottets förslag, med undantag af 3 34 hvilken utesluter bestämmelsen om stats ministrarnes och statsrådens rang, hvilker 2 återremitterades på yrkande af grefve C G. Mörner. Antagligen hade dock äfver denna 23 blifvit antagen, om den begärda vo teringen kommit att ega rum, men rope derom undgick talmannens uppmärksamhet och beslutet om återremiss blef sålunda met klubbslag befästadt. Såsom våra läsare torde erinra sig, hal Andra kammaren redan förut bifallit kon stitutionsutskottets förslag, som alltså kom mer att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag.