Aftonbladet – 18 april 1872, sida 3

(USERSaNTSS EE Har ni långt att resa? frågade han. Tre eller fyra mil, som jag förmodar?, ljöd svaret, Jag är främling på orten. Han tog tömmarne sjelf, gaf hästen en klatsch och med rask fart bar det af nedför gatan, öfver .bron och vidare, ut på landet. Efter en half timmes färd befann han sig i närheten af Beechhurst Dene. då han fick se en person till fots promenera framför sig på vägen. Han höll för ett ögonblick in hästen, medan han lät sin skarpa blick hvila på fotvandraren; i nästa ögonblick ökade han åter farten och hans ansigte fick något rofdjurslikt i sitt uttryck. Tisdags afton hade kapten Clanwaring emottagit ett bref från mrs Arde, hvari hon i bestämda ordalag förklarade att före mr Ardes hemkomst icke något bröllop kunde blifva af, men att allt måste anses såsom oafgjordt tilldess. Kaptenen kunde icke göra något häråt, utom att uppe i sitt eget rum lugna sina känslor med en half timmes svärjande och förbannelser. Följande morgon afhördes ännu icke squiren men längre fram på morgonen gick kaptenen till Arde Hall; han kunde likväl icke få se någon af da merna, hvilket förvånade honom rätt mycket. Susanna Cole kom med denna helsning; miss May var ganska sjuk af hufvudvärk, och nådig frun höll på att skrifva bref. Obehagligt öfverraskad, nödgades således kaptenen anträda återvägon. Han skulle just gå tvärs öfver den frå vägen, med mulen min och blicken änkt emot marken, då en gigg, som i rask fart kommit körande, stannade tvärt, en person hoppade ur, lade handen på hans axel och kapten Jarvis Clanwaring fann sig arresterad. Förbannelse öfver er, Rilling! var allt hvad han sade, medan han skar tänderna i