rs BE EEE Me I tionsförvägrandet, blir det likväl en omöjdT dervisningsplanen för armåns officersskolor RÖRET SO eye Rörande detta förslag ha så väl inom komiten som i den norska regeringen skiljaktiga meningar yppat sig, och det är på -len minoritet inom denna sistnämnda, som konungen stödde sig vid sitt beslut, att det skulle framläggas såsom regeringsproposition redan för det nu församlade storthinget. Då det den 9 Mars inlemnades till representationen och af denna hänvisades till militärutskottets utlåtande, voro utsigterna för dess hufvudsakligen oförändrade antagande icke ringa. De principer, på hvilka det i det hela måste sägas vara grundadt, -J och som egentligen -måste betecknas såsom gående i riktning mot ett militärsystem, har utan tvifvel starka sympatier hos vårt folk. Sedan storthingets sammanvaro nu har blif-. vit begränsad genom det kongl. prolongalighet för thingets afdelningar att bringa denna omfattande sak till slut, och den skall derför bli uppskjuten till nästa år. Bland de ämnen, som ofvannämnda militärkomit6 fått i uppdrag att taga i öfvervägande, var äfven ordnandet af armåbefälets utbildning. Resultatet häraf har blifvit en kongl. resolution af den 12 Mars, hvarigenom den af komiten utarbetade unjemte föreskrifter om inträde och afgång från desamma blifvit godkänd, för så vidt angår utbildandet af officerare utan fastlöm samt af fast aflönade officerare vid infanteriet. öch. kavalleriet. Deremot har den af I komiten föreslagna reorganisationen af den militära högskolan blifvit uppskjuten tills T vidare. De reformer, som komiten hår föreslagit, röra i synnerhet befälets praktiska utbildning, under det att mån ansett det nu i gällande måttet för den teoretiska bildninIgen åtminstone tills vidare i allt väsentligt böra bibehållas. De beslutna föränI dringarne bestå förnämligasti följande fyra I hufvudpunkter: 1) Att ha tagit realartiumTexamen göres till vilkor för att erhålla rättighet till utbildning såsom fast aflönad ofAficer. 2) Att den teoretiskt militära utbildningen för den fast lönade officern bygges på den grundval, söm är måttet för underbefälsskolans sergeantklass eller för krigsskolans nedersta afdelning. 3) Att soldatutbildning eller tillräckligt genomgången rekrytskola och bataljonsmöte göres till vilkor för inträde i officersskolorna, samt att dessas elever i olika underbefälsgrader deltaga i armens vapenöfningar. 4) Att krigsskolan och.den militära högskolan förenas under en gemensam chef och för öfrigt sättas i sådan förbindelse, att den högre, så vidt möjligt är, bygger på den lägre, utan att behöfva egna förberedelseapparater, och att Tlikaledes den vuvarande instruktionsskolan till utbildning af oaflönade officerare under samme chef sättes i samband med den egentliga krigsskolan. Planen har, såsom nyss nämndes, icke blifvit i sin helhet godkänd i öfverensstämI melse med komitens förslag, då det tills vidare skall anstå med högskolans omorganisation (hufvudsakligen bestående i öfvergånIgen från en treårig till en tvåårig kurs). llängsta önskade hysa för dem. Dertill kom vägrandet och sålunda omöjliggöra s Detta är icke något godt omen, och man måste i det hela taget påstå, att utsigterna för de reformprograms verkställande, hvilka våra två statsråd ha tagit till sin uppgift, Iför närvarande icke äro ovilkorligt ljusa. Den svaghet, som dessa två män upprepade I gånger ha visat för påtryckningar af sina embetsbröder, har gjort afbräck i det politiska förtroende, som representationen i det mer ytterligare den omständighetev, att de nu genom att deltaga i prolonz särskilda förslags ögonblickliga antagande, ha gifvit dessa förslags många. motståndare utanför storthinget ett anstånd, som säkerligen icke skall lemnas. obegagnadt. Efter all sannolikhet skall således hela detta reformarbete komma att lägga ett nytt exempel till de många föregående, som vår inre historia har att uppvisa, huru mycket som kan gå till spillo genom de handlande männens brist på bestämdhet och genom deras fruktan att afgjordt söka sitt stöd i en upp: riktig samverkan med representationen. Med dessa föga hugneliga betraktelser måste jag derför afsluta mina berättelser om 1872 års militära reformarbete, hvilket nu till stor del måste anses undanskjutet ad calendas grecas, och gå öfver till andra ämnen. När jag då tager i betraktande hvad som blifvit på de senaste veckorna uträttadt i storthinget, finner jag det vara af särskildt intresse att nämna en rad af statsanslag till vetenskapliga ändamål, hvilka I tyckas vitna om, att representationen i sin helhet ingalunda är så hemfallen åt krass materialism och missaktning för det högre själslifvet, som man från många håll beskyller detta bondestorthing för. Åt universitetet har t. ex. anslagits en betydlig summa till uppförande af ett nytt kemiskt laboratorium samt två nya professorslöner, den ena åt en ny professor i kemi (en sådan I finnes redan förut), den andra såsom extraT ordinarie personlig lön åt en yngre, mycket Tlofvande matematikus, doktor Sofus Lie, hvarI förutan decharge äfven mycket liberalt blifl vit gifven för temligen betydliga öfverskridelser, till hvilka universitetets vetenskapTliga samlingar gjort sig skyldiga. Åt Bergens b j j b museum har utom det vanliga årliga anslaget blifvit beviljadt ett utomordentligt filllägg af 1500 spd, ett anslag, som, att döma efter de under förhandlingarue fällda yttrandena, sannolikt skall bli förhöjdt, när denna vetenskapliga anstalt blifvit organiserad på ett mer regelbundet och fruktbärande sätt. -I Slutligen kan äfven nämnas, att storthinget b har bifallit ett af J. Sverdrup väckt förslag -Jom anslag till en semlad npplaga af vår år -1 1863 aflidne, berömde historiker P. A. Munchs mindre skrifter, i hvilka en skatt af kritisk granskning blifvit nedlagd, hvilken hittills 1 — spridd som den är i många inoch ut I ländska tidskrifter — har varit nästan otillb gänglig. . Under den sinnesstämning, somi -l anledning häraf måste antagas råda inom -I representationen, är det väl också sannolik-I het för, att hon skall bevilja den af regeL ringen äskade gumman af 7000 spd till fortI sättning af Throndhjems domkyrkas restau