Aftonbladet – 17 april 1872, sida 2

soda rätt, då de utan våldsamma åtgärder ordra en förbättring i sin belägenhet.Då n af juryns medlemmar protesterade mot rttrandet att alla andra samhällsklasser aft sin andel i nationalförmögenhetens tillräxt och såsom stöd för sin åsigt anförde örpaktarnes ställning, svarade lord Radvr: Jag är godsegare, och under närvaande omständigheter är jag beredvillig att röra alla de uppoffringar rättvisan af mig kräfver för att få till stånd en öfverenskommelsei sodo mellan arbetsgifvare och arbetare. Dessa ord af lord Radnor, hvilka göra honom å mycken heder, synas äfven vara ett utryck af många andra godsegares tankar, Pack vare denna sinnesstämning, det ljus ;ressen spridt öfver frågan och arbetarnes lokhet och moderation skall, yttrar Indevendance Belge, ett problem, som i andra änder kunnat förorsaka ett förfärligt uppor, i England kunna lösas utan alltför svåra skakningar. Belgiska deputeradekammaren började den ) dennes sina sessioner efter slutade påskerier. En interpellation med anledning af ippsägandet af handelsfördraget nellan Belgien och Frankrike besvarades af den belgiske utrikesministern derned, att han meddelade innehållet af en deoesch af den 8 Mars från franska regerinsen samt den belgiska regeringens svar af len 30 samma månad. Den franska regeringen förklarar, att hon blott af skäl, som stå i förbindelse med den inre politiken, har auppsagt handelstraktaten, hvilken hon för öfrigt betraktar som en nödvändig följd af uppsägandet af handelsfördraget med England, och hade den belgiska regeringen härpå svarat, att hon hoppades att den franska regeringen skulle fortfarande vidhålla frihandelssystemet och snarare utvidga än inskränka detsamma. Underhandlingarna skola å fransk sida ledas af hr Ozenne, hvilken afrest till Bruxelles. Enligt en korrespondens från Paris till Kölnische Zeitung skola nu äfven bonapar: tisterne hafva vändt sig mot Bazaine. I Paris har tryckts en skrift med titeln Anktagelseakten mot marskalk Bazaine. Denna skrift, hvaraf 12,000. exemplar tryckts, är bestämd till att gratis utdelas inom armåön. Skriften söker bevisa, att kejsaren var: alldeles oskyldig till krigets utgång, och att ansvarigheten endast drabbar marskalken, som spelat förrädare och till fienden öfverlemnat den arm6, som skulle hafva räddat Frankrike. Vidare fordras marskalkens försättande i anklagelsetillstånd, . De bonapartistiska bladen -— säger korrespondenten — hafva redan för länge sedan öfvergifvit Bazaine, och man tyckes nu vilja lägga honom till last äfven förlusten af.slaget vid Sedan, emedan han icke på behörigt sätt understödde Mac-Mahons operationer. Rörande de bonapartistiska stämplingarna meddelar en af Indpendänces korresponden: ter i Versailles den 13 dennes följande upplysningar: -I Versailles har man arresterat flere bonapartistiska agenter, som sökte förleda trupperna. Det Heter, att flere embetsmän skola afsättas på grund af delaktighet i den bonapartistiska propagandan. Vidare försäkras, att utrikesministern Remusat och justitieministern Dufaure skola begära saks anställandemot hertigen af Grammont i anledning af olagligt användande af dokument som tillhöra statsärkiven. Revisionsdomstolen har upphäft Blanquis dom, genom hvilken han dömdes till deportation 3 en fästning, hvarför han kommer att undergå nytt förhör inför tredje krigsrätten i Versailles. Den bekante gammalkatolske presten Jun qua, hvilken af erkebiskopen i Bordeaux blifvit ålagd att aflägga sin presterliga skrud. har blifvit kallad att inställa sig inför polis domstolen i nämnde stad för att afgifva sva romål på den mot honöm gjorda anklagelsen för olagligt bärande af presterlig skrud. Gazzetta dell Italia berättar, att under handlingar blifvit inledda mellan Tyskland. Italien och Österrike om ett förbud mot jesuiterorden. Italienska regeringen vil dock icke gå in på ett dylikt förslag, enär jesuiternes fördrifvande från Ttalien skulle innebära ett ingrepp i religionsfriheten Hennes hållning vid detta tillfälle anses utgöra ett nytt bevis derpå, att hon hvar ken vill uppgifva hoppet om en försoning med påfvedömet, när Pius IX en gång gå bort, eller låta det komma till en oåterkalle lig brytning med Frankrike. Valen i Böhmen börja i morgon; mer den egentliga valrörelsen slutade redan der 10 dennes, då vallistorna fastställdes, hvil .ket först skedde efter en häftig strid, enäl begge partierna ville försäkra sig omet så stort antal valmän som möjligt. I syn nerhet har ett oerhördt könslagande eot run