lägga dig i saken, sade Jarvis med mörk uppsyn. Hade inte detta blifvit uppskjutet, skulle de varit här igen länge sedan. Således ännu några dagar att väntal! anmärkte Otto. Vore vägarne farbåra, hvilket knappt är att förmoda under detta oerhörda snöfall, så skulle jag resa upp till London efter dem, om du kunde anskaffa pengarne. Jarvis, skrattade hårdt och kallt. Skulle han skaffa pengarne? Ja, då de tiotusen pund, som han skulle få disponera af May Ardes förmögenhet, kommo i hans händer ef ter vigseln, skulle han få tillgångar nog. Dessförinnan hade han icke ett öre. Huru mycket lånade du af Pale på dem ? frågade Otto. Blott en obetydlighet — trehundra pund. Trehundra pund! Det var i alla fall en summa, alltför stor att nu kunna anskaffas. Otto gaf en vink om att sir Dene misstänkte något, men teg angående Gander. Ett djupt medlidande grep honom vid tank.n på May Arde. Hurudan skulle hennes framtid blifva, som maka åt denne slösare? Hade ej Jarvis varit hans bror och hade ej broderskapet ålagt honom förbindelser, skulle Otto Clanwaring utan tvifvel öppnat ögonen på Mays. föräldrar. Det är ingenting mindre än ett bedrägeri, utbrast han. Hvad då? frågade modren tvärt. Detta giftermål med May Arde. Mylady bröt ut i sådana uttryck af vrede mot Otto och hans oombedda omdömen, att han förstummades och gick. (Forts.) TTR RE