Aftonbladet – 13 april 1872, sida 2

errängen har formel äf en mycket spets rinklig triangel och intager en arsäl af uns sefär 5 qvadratmil. Väl finnas öistaka nindre antydningar af kol sydost om detta varti, såsom t; ex; Vid Stubbarp (nära Esöf-stationen) och i trakten af Ystad; men le ha blott ringa betydeise: ; va Den egentliga kolbrytningen begynte här mkring år 1737, och grufvorna wid Wålikra (2 mil SO. om Helsingborg) bearbejades från 1738—39 och 1787—97, under let ätt Bosarp-grufvorna (2 mil öster om Helsingborg) bearbetades åren 1747—97, Nämnda grufvor blefvo då nödlagda, emelan man 1796 hade upptäckt, att vid Höanäs funnos två bättre kollager, och HöSanäsgrufvorna ha sedan den tiden varit i oafbruten drift, Dock bearbetas nu blott det ena af dessa kollager, hvilket är beläret på ett djup af 300 fot och haren tjock: lek af 434 fot, af hvilka ungefär 1!2 fot äro goda kol, hvaremot resten är flis (orena kol) och s. k. brandskiffer. För omkring 10 år sedan upptog ett aktiebolag på nytt driften af de år 1797 nedagda grufvorna och har sedermera anlagt flere nya på andra punkter, likasom det äf ven derjemte har företagit en mycket stor mängd borrningar på hela terrängen deromkring, hvilka ha bevisat, att kolformationeil utgör underlaget i hela denna delaf Skåne, Någonting egentligen nytt har dock icke härigenom uppdagats, då man förut kände det ungefärliga omfånget af denna formation, men hon har derigenom blifvit skarpare begränsad, och man har fått em nogorannare kunskap om de särskilda kollagrens läge. Det visar sig af alla dössä undersökningar, att kollagren ha nästan öfverallt ett nära horisontalt läge, äro inbäddade i en många hunära fot mäktig sandstensformation och åtföljdå af ypperlig eldfast lera, som finner flerehanda tekniskt bruk, i synnerhet vid Höganäs, N Skälet dertill, att de stora förhoppnins gar, som man har hyst om den sålunda å nyo upptagna och utvidgade grufvedriften vid Wallåkra, Bosarp, Billesholm (Wram) och flere andra ställen, hittills icke gått i fullbordan, är dels, att kollagren, så när som på ett enda undantag, här icke ha någon synnerlig mäktighet, dels kolens vär: megifvande kraft, hvilken till och med för de bättre icke kan uppskattas högre än ?g å 34 af de engelska stenkolens brännvärde), Härtill kommer dessutom, att de gifva mycken aska, egna sig i allmänhet mindre väl till cokes och lida af samma fel som de Bornholmska kolen, om också i något mindre grad, det nemligen, att de icke väl tåla vid att vara utsatta för luft och fuktighet, och till följd deraf mindre väl kunna fördraga transport. Då man sålunda i början af 1871 i Helsingborg tog 4 mark 8 sk; å 5 m, 4 sk. för tunnan skånska kol, indet det att de engelska dersammastädes kunde fås för 6 m. å 7 m. 8 sk., kan man, om ofvannämnda egenskaper tagas i betraktande, lätt inse, att det till många användningar och i synnerhet vid aflägsnare hamnplatser ofta kan vara större uträkning att begagna engelska stenkol. som äro lika dyra i alla sjöstäder. Deremot är det klart, att de måste ega stort värde för de delar af provinsen, som ha lätt kommunikation med grufvorna. Man begagnade dem också en kort tid vid lokomotiverna, hvartill man fann dem mycket brukbara, men såg sig nödsakad att upphöra att begagna skånska kol af det skälet, att grufegarne afbröto kollefveranserna. Sedan nu det Kroppska aktiebolaget tätt invid jernvägen vid Raus (1 mil sydost om Helsingborg) har funnit, förutom flere andra kollager, särskildt ett på 8 fots mäktighet på ett djup af 575 fot), och vid Bjuf (!2 mil norr om Bosarp) två på 16 och på 20 tum, ledes tanken helt naturligt derpå, om icke de n-a, vid borrningsförsöken funna mäktiga kollugren skola kunna gifva grufdriften i Skåne en förut icke anad betydelse. För attkunna besvara denna fråga, måste dock först flere och mycket vigtiga upplysningar åstaskommas, och det kan derför icke annat än väcka förundran, att nämnda borrningsförsök på sakens nuvarande ståndpunkt redan ha kunnat förorsaka en så storartad svindel med aktierna i de svenska kolgrufvorna, Först och främst får man genom borrningsförsöken blott en förberedande kunskap om de genombrutna lagrens verkliga beskaffenhet, då. de deri varande kolen lätt kunna vara blandade med flis och skiffer, utan att borrningen, till och med om man använder aldrig så stora borrningsapparater, kan lemna säker upplysning derom; och ett kollagers mäktighet är dessutom icke det enda, hvarpå det kommer an. På Bornholm finnes t. ex. ett kollager på 10 fots mäktighet, hvilket det dock icke lönar sig att bearbeta. — Vidare blir vanligen vattentilloppet större i de djupare grufvorna, och vid 4) Så vidt man vet, saknas närmare upplysnin. gar härom; ty väl uppgifves det, att de skån ska kol, som användas på Helsingborg—Eslöfbanan, förhöllo sig i afseende på sin värmegifvande kraft, jemförda med engelska stenkol, såsom 5 : 6; men en dylik uppgift har blott relativt värde, då man icke tillika upplyser om beskaffenheten af de använda enSpa kolen. Enligt en på sin tid af Forchammer anställd undersökning ha de bästa Höganäskolen ett brännvärde af 4800, under det att det hos Newcastlekol är 6200. (Not af förf )