Aftonbladet – 12 april 1872, sida 2

fERPSENPSISSENNNRN Det ultramontana partiet i Frankfike har alltid visät inygket nit för upprätthållandet af påfvens verldsligä intäkt, och den mångåriga franska ockupationen af Rom hade hufvudsakligen sin grund i detta partis inflytande sel det behof Napoleon III hade af detsamma. Det kan derföre Icke förundra oss, om det har svårt att finna sig uti sakernas nuvarande ordning i Rom. Flere tecken ha också förspörts, att den klerikala ligan icke skulle tveka att kasta Frankrike i ett nytt krig för påftens skull, om blott dess förmåga motsvarade dess vilja. Hvad man kunde vänta sig i detta hänseende, om den fullkomligt finge makten i sina händer; framgår tydligt nog af följande karakteristiska skrifvelsö, som det ulcramontana partiet tillställt påfven, ock söm är införd i tidningen Univers: Frankrikes katoliker till påfven-konungen; 2 ar Helige Fader! Vi känns icke uthärda den tanken, att ni skall tro, att Frankrike glömt edra lidanden och edra rättigheter. Ända derhän ha dess olyckor dock icke kunnat förnedra det: Under sina böner till Gud om att förlåta dess synder öch åter upphöja det, vet det väl, att dess hufvudsynd just består i den orättvisa det begått mot eder, och det längtar efter att åter få godtgöra denna orättvisa. HEdra lidanden utgöra eder ära. Edra rättigheter äro våra. Vi skola icke uppgifva dem. Vi veta, att hela den. sociala ordningen hvilar på den klippa, på hvilken Gud ställt heine, på det hon må erhålla hela sin fasthet af eder. Det sändebud, som kommit från Frankrike till den furste, hvilken kallar sig konung af Italien, men aldrig skall blifva konung i Rom, afskickades till följd af en politisk tillfällighet, ett slags öfverraskning, som icke kan ha någon varaktighet. Vårt förnuft så väl som vårt hjerta protesterar deremot. Vårt förnuft och vårt hjerta tillhöra eder, och Gud skall gifva oss en fram tid derföre att vi äro med eder. Fordom såg en gång en af våra generaler vid ankomsten till slagfältet våra trupper vika tillbaka. Han sade: Bataljen är förlorad, men vi ha ännu tid att vinna en annan. Han började slaget på nytt, och han segrade. Välsigna edra barn i Frankrike, helige fader; de skola börja på nytt, och de skola segra. Vi kasta oss, fulla af tro och kärlek, till edra fötter. Ett rykte har varit gängse, att Thiers skulle komma att under nationalförsamlingens ferier taga sin bostad i Paris. Enligt Journal Officiel kommer hr Thiers endast att vissa dagar vistas i Elysgepalatset och der mottaga besök. Vi omnämnde för någon tid sedan de rykten, som varit gängse angående en tillämnad försoning med polackarneå ryska regeringens sida och den ryske generalen Lewachews sändande till Paris för att sätta sig i förbindelse med den polska emigrationen derstädes. Om en sådan plan verkligen funnits, tyckes den nu åter vara uppgifven: Lewaschew har nemligen lemnat Paris för att mottaga en plats såsom guvernör i Ryss land. Före sin afresa yttrade han till några polackar, att han icke hade någon mission från sin regering och att han, ehuru sjelf en vän af polska nationen, fruktade att re geringen icke skulle uppgifva det en gång antagna systemet. Följande tilldragelse hvilken berättas af engelska tidningen Pali Mall Gazette, tyckes icke heller tala för att något närmande mellan Ryssland och der polska emigrationen egtrum. Viden soupel hos en viss fransk markis voro furst La dislaus Czartoryski och hans fru samt ry ska sändebudet furst Orlow närvarande. Di den sistnämnde presenterade sin unga fri för värden och andra närvarande personer yttrade Czartoryski till markisen att har till sin ledsnad måste förklara, att han icke kunde träda i någon beröring med ryskö sändebudet. Då markisen dervid anmärkte SRS STERNER EA SUSSEN AROR SENOR