Aftonbladet – 11 april 1872, sida 2

ätt att beskatta svenska folket. a a Den medicinska frågan. IL. :. Sedan vi kastat en blick på den behanding frågan hittills rönt vid denna riksdag, ilja vi rikta vår uppmärksamhet åt några f de argumenter som fortfarande anföras not den föreslagna lösningen. Att i en fråga som denna, hvilken ofta terkommer, man skall få höra samma argunenter åter och åter upprepas, äfven om de ika ofta blifvit aldrig så grundligt vederagda, är nästan gifvet; men några af dessa urgumenter äro dock af den art, att de al Irig borde kunna upptagas, sedan deras orikighet en gång blifvit fullkomligt bevisad. utt sådant är det, att Carolinska institutet udrig egt rätt att anställa teoretisk medisinsk examen, och att denna sålunda ej 1861 blef från institutet borttagen, helt enkelt emedan den aldrig funnits. För alla sakkunniga är detta påståendes oförenlighet med verkliga förhållandet en fullkomligt känd sak, men då måhända en och annan icke sakkunnig skulle kunna sätta tro till detsamma, och sålunda möjligen få den föreställningen, att här nu förelåge något nytt och oförsökt, ja att det vore ett experiment att låta institutet få en examen, som det förut aldrig egt, och för hvilken det trots allt yttre sken dock i grunden ej vore lämpligt, så måste påståendetsfullkomliga oriktighet ånyo visas. Vi återgifva derför följande redan en gång förut offentliggjorda fullständiga och ovederläggliga utredning af denna sak: Det för institutet utfärdade förnyade k. reglemente af den 11 Dec. 1822 (upphäfdt) först genom kungl. brefvet af den 26 April 1861) angifver i ingressen föremålet med nämnde, år 1815 upprättade läroverk varit: att genom undervisning derstädes uti läkarekonstens såväl teoretiska som praktiska delar tilldana skickliga läkare för armen och flottorna. Detta ändamål förklaras derefter hafva blifvit uppfyldt, och tillägges, att, då under inrättningens fortgång erfarenheten ådagalagt nyttan deraf, att institutet, i förening med härvarande sjukhusinrättningar, må erhålla en sådan organisation, att pålitlige och tillvande praktiske läkare för alla grenar af medicinalverket till statens tjenst vid samma institut kunna danas; alltså hafve Vi etc. etc. I denna inledning till 1822 års reglemente nämnes visserligen ingenting specielt om teoretisk och praktisk undervisning, men det synes påtagligt, att, då läroverket genom nämnda reglemente erhöll en vidsträcktare verksamhet än det förut haft, det omöjligen kunde hafva varit regeringens afsigt att inskränka omfattningen af den undervisning, som redan ansetts behöflig för den trängre verksamhetssferen. Också visar redan en blick på reglementets 2 1, som bestämmer lärarepersonalen till tolf (sex professorer med hvar sin adjunkt), att en sådan reduktion aldrig varit afsedd, då af nämnde antal lärare ej mindre än åtta, således två tredjedelar af hela antalet, äro bestämda för de teoretiskt-medicinska läroäm-: nena, deribland uttryckligen en medicinee et kirurgie theoretice professor. Alltså är denna afdelning af undervisningen jemförelsevis starkast representerad. De exa mina, som institutet egde att anställa, voro enligt 1822 ärs reglemente tre. Den första innefattade naturalhistoria, kemi, anatomi och fysiologi; den andra: medicinsk och kirurgisk patologi och terapi, materia medica, barnförlossningsvetenskapen samt helsovården vid armen och flottorna i fred och krig; den tredje: läran om kirurgiska operationer, förband och handläggningar dervid, vändningar och instrumentalförlossningar, medicina legalis samt sättet att undersöka dugligheten af de medikamenter, som uti pharmacopea suecica äro upptagna och på apoteken böra finnas. Sädant var 1822 års reglementes examensschema, och det lär väl ej kunna förnekas, att den första derigenom bestämda pröfningen är en teoretiskt-medicinsk examen. Genom tid efter annan tillkomna nya lärareplatser och i sammanhang dermed, dels af regeringen, dels af institutets då varande öfverstyrelse, kungliga sundhetskollegium, gifna särskilda föreskrifter rörande de nya undervisningsoch examensämnena blefvo dessa sistnämnda fördelade på de olika examina allt efter deras beskaffenhet och plats i unuervisningsplanen, Under det antalet af de ämnen, hvari examen anstäldes, härigenom småningom ökades, blef det ock nödvändigt att omflytta en del examensämnen på de olika pröfningarna, för att i mån af läroverkets utvidgning och tidens kraf få denna angelägenhet ordnad och, så vidt möjligt var, bragt i öfverensstämmelse med den undervisningsoch examensplan, som blifvit lagd till grund för det medicinska studiet, såväl hos oss som i våra grannländer. Så blef redan 1828 examen i såväl medicina legalis som pröfning af farmakopns läkemedel förlagd till andra examen. Uti det på K, M:ts befallning, den 6 Mars 1837, af sundhetskollegium till regeringen afgifna förslag till ny instruktion för institutet hafva examina blifvit så ordnade, att den första skulle innefatta anatomi, fysiologi, allmän patologi och terapi, materia medica och farmaci; den andra: speciel patologi och terapi, såväl medicinsk som kirurgisk, förlossningsvetenskapen, politia medica och medicina legalis; den tredje: läran om ope rationer och förband, jemte färdighet att dessa operationer förrätta. Sedan under tiden allt flera lärareplatser vid institutet tillkommit, afläts åter den 29 Maj 1856 ett nytt förslag till stadgar för institutet, hvari An rn mm ARA DD ss INS NA rr H rv