Aftonbladet – 9 april 1872, sida 3

nomen John Fredrik William Herschel och en gelske geologen Roderic Murchison. Till nya ledamöter har akademien under åre kallat, inom landet: professorn ipathologisk ana tomi vid Carolinska medico-chirurgiska institute Ernst Axel Key, adjunkten i kemi och kemisl teknologi vid Teknologiska institutet Per Theo dor Cleve och professorn i medicinsk och fysio logisk kemi vid universitetet i Upsala Augus Theodor Almn; samt i utlandet: generallöjt nanten vid k. italienska genikåren, senator grefve Frederico Luigi Menabrea, presidenten Linnean Society i London George Bentham, di rectorn för det astronomiska observatoriet i Pari: och ledamoten af franska institutet Charles Eugen Delaunay, professorn i geologi och mineralogi New-Haven i Nordamerika James Dwight Dana chefen för den vetenskapliga afdelningen af re gistry office i London medicine doktorn Willian Farr, professorn i speciel pathologi och therapi vic Julius Maximilian-universitetet i Wirzburg Hein rich Bamberger och professorn i kemi vid uni versitetet i Berlin August Wilhelm Hofmann. Till sin astronom har akademien kallat och ut nämnt äldre astronomen vid kejserliga ryska cen tral-observatorium i Pulkowa. ryska collegiiråde doktor Johan August Hugo Gylden. Emedan vid pass sex år härefter, nemligen den 10 Januari 1878, den 100:de årsdagen af vår store Linnes död inträffar, har akademien ansett sig kunna och böra återkomma till en tanke, som hon redan hyste när hon, år 1849, inbjöd der svenska nationen att resa en minnesstod öfvel den då nyss hädangångne Berzelius, eller den att äfven resa en ärestod åt -naturhistoriens fa der-, hvilken tanke likväl då för tillfället måste lemnas å sido, emedan det icke ansågs; möjligt att på en gång anskaffa medel till båda stoderna. Genom subskriptionslistor, som i dessa daga komma att utlemnas, vill akademien uppfordra svenska folket att med förenade krafter åstad: komma, att en stod öfver Linn må till nämnde dag varda rest på någon offentlig plats i Sveriges hufvudstad. Akademien tror sig så mycket mera kunna vara förvissad derom ,:att denna hennes uppmaning skall med välvilja omfattas, då det här är fråga om att gifva en yttre bild åt ett af nationens ädlaste och stoltaste minnen, samt att för samtid och efterverld ådagalägga, huru svenska folket vet att uppskatta sina store män.