Aftonbladet – 9 april 1872, sida 2

TV VV VV SEN Mitt namn börjar bli bekant och jag har godt om arbete, Jag hyser ingen fruktan för framtiden. Ja, det har jag alltid sagt, att blett du fick tid på dig och kom väl ifrån de första svårigheterna, så skulle det nog gå dig väl i händerna, yttrade sir Dene. Du har från början varit stadgad och flitig, Otto, och dem som det äro, går det alltid väl. Det är också öfvertygelsen om din ihärdighet och ditt allvar, som har förmått mig att villigt och gerna hjelpa dig, då du råkat i förlägenhet, Otto, som just i detta ögonblick höll på att föra ett glas claret till munnen, höll det stilla ett par sekunder på halfva vägen och såg på sin farfar, Jag har aldrig varlt i någon förlägenhet, sir, sade han, då han åter satt ned glaset. Nåväl, i behof af pengar, då; jag hade kanske inte bort begagna uttrycket förlär genhet. Det vissa är emellertid att jag alltid har ansett ditt behof af hjelp vara berättigadt. Också har jag lemnat dig pengarne med vida mera tillfredsställelse, än till din slösaktige herr broder, det kan jag säga dig, : i Allt mindre och mindre kunde Otto begripa hvad detta ville säga. Jag har ej fått några pengar af er, sedan ni först hjelpte mig till rätta, farfar. Det är stunder, tillade han med ett kort skratt, åå jag känner mig stolt häröfver. Åtminstone har jag skäl att vara tacksam derför. Hvad är det du menar med att jag hjelpte dig till rätta?5 frågade sir Dene och fixerade gönsonen skarpt. Sedan jag slutåt min akademiska kurs och skulle börja min bana som jurist, gjorde ni mig den frikostiga gåfvan af femhundra