Aftonbladet – 9 april 1872, sida 2

ramkomma med sadana TtIorslag, som detjl vore möjligt för begge kamrarne att antaga. ls Ordförandeskapet i skolråden. Folkskolestadgan af d. 18 Juni 1842 föreskref, att för, hvarje skoldistrikt skall finnas en skolstyrelse, hvilken utgöres af kyrkoherden eller den prestman, som hans ställe företräder, såsom ordförande, samt någre af församlingen valde ledamöter. tta år senare, å den tredje i ordningen af riksdagarne efter folkskolestadgans utfärlande, eller 1850—1851 årens riksmöte, väcktes af representanten i bondeståndet T. Lind från Bohus län motion, att skolstyrelsen, i hvilken kyrkoherden skulle vara sjelfskrifven ledamot, måtte sjelf få utse ordförande — således samma förslag som nyss, i enlighet med lagutskottets förslag, blifvit af Andra kammaren utan votering bifallet. Linds förslag, af ekonomiutskottet afstyrkt, blef af riksdagen förkastadt. Efter ytterligare åtta år förevar samma fråga å nyo, när vid riksdagen 1859—1860 förslaget till nya kommunalförfattningar behandlades. Borgarståndet beslöt då för sin del, att ordförande i skolrådet ege ledamöterne inom sig utse, men riksdagens beslut utföll i enlighet med den redan i folkskolestadgan uttalade grundsats, och 3 23 i förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd och skolräd säger, som bekant, att kyrkoherden, eller den hans embete förestår, eller ock annan prestman, som han för något tillfälle kan dertill förordna, är i så väl kyrkorådet, som skolrådet, ordförande. Utöfver folkskolestadgans föregskrift om pa stors sjelfskrifna ordförandeskap blef sålunda, genom den nya kommunallagstifningen, ytterligare formligen uttaladt och be-: stämdt, att ej ens vid förfall för den sjelfskrifne skolrådet egde för tillfället utse en ordförande, utan skulle då annan prestman skickas skolrådet på halsen. Att den för något tillfälle förordnade prestmannen från en annan församling antagligen vore med den församlings förhållanden, i hvilkens skolråd han skulle fungera som ordförande, mer obekant, än skolstyrelsens öfriga ledamöter, togs naturligtvis ej i betraktande. Den presterliga sjelfskrifvenhetens och det presterliga förmynderskapets orimlighet skulle upprätthållas, och det drefs i anförda stadgande till sin spets. riksdagen 1862—1863 väckte representanten för Malmöhus län, Nils Olson, motion att församlingen sjelf må välja ordförande i skolstyrelsen. Visserligen blef denna motion af sammansatta lagoch ekonomiutskottet afstyrkt, men motståndet var nu redan betänkt på ett återtåg i god ordning, och det var blott för närvarande, utskottet ville att motionen ej skulle till någon åtgärd föranleda. Vid första riksmötet under nya riksdagsordningen väcktes ej mindre än tre motioner i ämnet: af hr Hasselrot, att stadgandet i 1862 års förordning om det sjelfskrifna ordförandeskapet måtte upphäfvas, men i folkskolestadgan införas föreskrift, att pastor är sjelfskrifven ledamot af skolrådet; af hr Sven Hansson, att kyrkostämman skulle bland skolrädsledamöterne utse ordförande och vice ordförande; af hr Wigardt, att kommunerna sjelfva skulle få välja skolrådsordförande. Lagutskottet började pu företaga den reträtt, om hvars snara nödvändighet det å 1862 års riksdag visade sig hafva kommit till insigt. Det föreslog nemligen, att kyrkoherden fortfarande skulle vara ordförande i skolrådet, derest ej församlingen frikallade honom från bestyret och å kyrkostämma valde annan man. Att riksdagen ej kunde antaga denna omöjliga formulering, är sjelfklart. Den var emellertid ett tecken, hur man mer och mer, om än med suckan, gjorde sig förtrolig med tanken att sträcka vapen. samtliga följande, lagtima riksdagar, undantagandes 1870, har samma fråga åter bragts ä bane, 1868 genom tre, 1869 genom två, 1871 genom två samt 1872 genom tre motioner. Redan 1868 gaf lagutskottet med sig och föreslog, att skolrådet skulle sjelft få välja ordförande och vice ordförande, och att kyrkoherden skulle vara sjelfskrifven ledamot af detsamma. Båda kamrarne beslöto nu den förändring, att skolråden skulle få utse vice ordförande, hvilket beslut vann K. M:ts stadfästelse (kung. af den 30 Oktober s. å.); Andra kammaren hade väl bifallit lagutskottets förslag i dess helhet, men den Första i fråga om ordföranden fattat samma beslut, som den i år förnyat, hvarpå sammanjemkningens resultat blef den lilla förändringen rörande vice ordförandeskapet. Nästföljande riksdags lagutskott afstyrkte, på grund af frågans nyss nämnda utgång 1868, de förnyade förslagen om sjelfskrifvenhetens upphörande, och 1871 medhann utskottet ej att behandla de då väckta motionerna i ämnet, I år har lagutskottet föreslagit följande bestämmelse i 2 23 af förordningen om kyrkostämma m. m.: ledamöter i skolrådet äro församlingens kyrkoherde, eller den hans embete förestår, samt så många i kyrkostämma valde, för nit om skolväsendet kände män, som församlingen finner lämpligt utse. Skolrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Detta förslag, öfverensstämmande med det 1868 af utskottet framlagda och den redan 1850 i bondeståndet väckta, här ofvan nämnda motion, har nu, som sagdt, af Andra kammaren antagits, Deremot blef nuteånoen i Färsta kammaren tvvärr an