HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE I MR8 HENRY WwooD. Öjversättning af Thora Hammmarsköld. ) Jo, som jag säger, svarade Sam och nickade. Hon här varit riktigt eländig de sista båda dagarne och vändt och vrängt sig i sängen hvar eviga stund, liksom hon inte alls kunnat få nån ro. Och hvad hoö har pratat! — om likvagnar och juveler och spetsar och mord! mord! har hon ropat, just som knifven sutit i bröstet på henne. När Black, i natt som var, hörde henne tala så der svårt, så knuffa han mig ner för trappan och sa att hon var-ifrån vettet. Men hör på, tillade ynglingen och lyfte en orolig blick till Mary Barber, inte ä det väl ändå alldeles rätt att hon ska ligga och dö så der alldeles ensam? Det har varit en jämmer och ett pustande deruppe hela denna dagen så det har hörts ner i köket. Har doktorn varit hos er? frågade Mary Barber: Ingen menniska alls har varit hos oss. Black säger att doktorn kan intet göra. Si, saken är den fortfor Sam som i grunden var en knipslug bondpojke, att husbond inte vill att nån ska höra hvad hon säger. Inte kan ni påminna er att ha hört talas om en sån der handelsman som gick omkring och sålde varor och som rakt utaf försvann? Det hände före min tid. Mary Barber nickade. I natt som var, så ropa matmor om honom: Åck, ack, gör inte handelsman något förnär! Hvar är han? Hvar bar ni gjort 4) Se A. B. M 1-22, 24-47, 49—68, 10—74.