Aftonbladet – 2 april 1872, sida 2

står af 32,000 man. I Marseille finnes s 00 man och i denna stads granskap lika In inga. Den 1 Aprilutgöres landstormen af 000 mån marschfärdigt manskap. Slutligen pgår det mobila nationalgardet, hvilket va förenas med Frankrikes militära resur r och som redan tjenstgjort, för närvande till 423,000 man. Således består frana armån i sin helhet i detta ögonblick af ls 1.000 man, som äro färdiga till tjenstgö-ls ng vid första order. h I en artikel om handelsfördragen anärker Patrie, att upphäfvande af handels ; irdraget med England måste, om det skall ifva effektivt, nödvändigt leda till de an; ra Handelsfördragens uppsägande, ty säger en nämnda tidningen, om nya och dryga 1 illar påläggas engelska varor, skola de gel. om Belgien, Spanien eller Tyskland bana I ig väg till våra gränser och införas i G rankrike såsom näninda länders prodakter ch sålunda undgå de tullafgifter, som egent; igen borde drabba dem. Så snart en delj, f våra gränser afspärras skola dessa varor sta sig väg till de delar, som ännd äro! ppna. Denna olägenhet kan dock icke i fhjelpas förr än alla handelsfördragen blifit uppsagdiå; . . Kan det vara för att förekomma detta,;. om man ämnar uppsäga handelsfördraget ned Belgien? Det skulle vara ett allvarligt f teg. Det har dock icke ännu blifvit taget ich så länge nämnda fördrag existerar kunna l ngelska varor under belgisk flagg impor-1 eras i Frankrike. Fördraget med Turkiet illändagår icke förrän 1875, det med Italien st 1876, de med Spanien och Österrike ir 1877 och det med Portugal icke förr än 1879. Häraf kommer att uppstå eh beklagig ojemnhet i Frankrikes förbindelser med let öfriga Europa. Hvarje land skall, då less eget fördrag tilländagår, införa sinal varor i Frankrike öfver det land, hvars förrag ännu eger bestånd. Sålunda skall Spanien, sedan dess eget fördrag, tilländagått inda till år 1879 kunna sända oss varor under portugisisk flagg. Om man någonsin kan tala om ett kommersielt och internationelt kaos, så ha vi här ett det mest fullständiga exempel derpå. Enligt telegram från Bruxelles lär franska regeringen den 25 förliden månad verkligen ha uppsagt hanlelsfördraget med Belgien. Representanterne för de makter, som hafva landelsfördrag med Frankrike, protesterade den 26 förliden månad mot regeringeis afsigt att belägga råämnen med tull. Ministern svarade, att ingenting ännu vore bestämdt i detta hänseende, men förklarade att Frankrike skulle hafva svårt att på annat sätt finna tillräckliga resurser; Municipalrådet i Paris har beslutit att upptaga ett lån på aderton millioner för att bygga skolor. Franske marinministern )ar ingått på en nedsättning i marinbudgeten med 30,000,000 francs. Journal de Paris lemnar följande upplysningar om de fästen, som skola upp: föras omkring Paris: På norra sidan skola uppföras sex fästen på ett medelafstånd af 16 kilomåtres från stadens medelpunkt (Notre Dame). 1) Butte d Orgemont på 12 kilomåtres afstånd, 124 möties öfver hafvet; 2) Daumont, i Montmorencyskogen, 20 kilomåtres från Paris; 3) slottet Ecouen, 19 kilometrets från Paris (detta blir det högsta af alla fästena kring Paris), 4) Orme de Merles, 12 kilometres från Paris meliah Gonesse-Vellepointe och Grand Tremblay, 112 metres öfver hafvet; 5) Tour Fenelon, vid Najours, 12 kilomåtres från Paris, 926 metres öfver hafvet; 6) Chelles, 19 kilomåtres från Paris, 107 måetres öfver hafvet. Uppbyggandet af dessa fästen kommer att kosta 25 till 30 millioner francs. Vid franska nationalförsamlingens möte den 27 förliden månad interpellerade depu teraden Naquet af venstern regeringen om stängandet af Ecole de medecine till följd af de störande uppträden, som der egtrum och hvilka vi förliden torsdag omnämhde. Han uttryckte sitt ogillande öfver detta hårda steg motstudenterne. Undervisningsministern Jules Simon förklarade, att han icke kunde tillåta, att de störande uppträdena fortsattes. Ministeriö tillspordes äfven ot professor Dolbeaus anhållan hos regeringen, men förklarade, att han icke kunde besvara någon interpellation i öra hänseende, förr än undersökningen var slutad. Slutligen ingick dock ministern med församlingens bifall på att besvara Naquets interpellation och bestämdes den 1 Maj till densammas besvarande. I Paris har i dessa dagar en rättegång börjat, hvilken väckt stort uppseende, emedan flere framstående personligheter under republiken och kejsardömet äro inblandade i densamma — nemligen Trochus pro cess mot Figaro i anledning af artiklar i denna tidning angående generalens upp trädande den 4 September 1870, i hvilka han beskylles för att ha brutit sitt heders ord till kejsaren och kejsarinnan och bedrar git Parls genom sina under belägringen utfärdade proklamationer. Målet föreva för första gängen den 27 i förra månaden inför assisdomstolen i Paris. Närvarande voro Rouher, Jules Favre, Billault, Pietri general Changarnier, grefve de Palikao och andra notabiliteter. Svaranden, Villemes sant (Figaros redaktör), hade såsom vitne i första rummet instämt grefve de Palikao Denne intygade, att Trochu i ett minister råd, der man diskuterade möjligheten af et! uppror, förklarat, att han ville dö för de okränkta bevarandet af statens makt. Dett: hade inträffat endast några dagar innar Trochu kom till honom och sade att hal I blifvit utsedd att intaga hans plats såson krigsminister. OChevreul, som varit nrikes a