örfiuten tid hållits i helgd, ådagalägges af I. M:ts den 30 Nov. 1819 till krigsoch ammarkollegierne aflåtna bref, angående jord ansökan, ej allenast att alla nybyggen Westerbottens län måtte befrias från exra rotering, utan ock att krönonybyggen i Låppmarken, efter dem förundte frihetsårs örlöpp, måtte skattläggas. och åboerne ansås skyldige att lika med alla andra jordbrukare deltaga i roteringstungan samt sronooch hållskjutsbesväret. T nämnde k. bref förklaras: Hvad åter vidkommer less (sökandens) tillika gjorda underdåniga bemställan om krönonybyggens i Lappmareli deltagande i roteringsoch skjutsbesväret, anse Vi, lika eder, såsom åsyftande en rubbning uti hvad genom k:; reglemetitet af den 8 Juli 1695 är dei, söm gig i Lappmarker nedsätta, vordet förunnadt, icke för-. tjena afseende. j Att regeringen uppbijudit all förmåga för att — såsom örden iyda — öfvertala svenskar och finnar att bosätta sig i hvad som Var ödemark, endäst tillfälligt befolkad af Sveriges, Finlands och Norges kringströfvande nomader, framgår obestridligt af förenämnde kongl. plakater, hvilka senare också på det kraftigaste tillförsäkrat dem, som sig i Lappmarken husligen hederlåta om frihet från ändra skatter än de i Lappmarken längesedan införda och fortfarande utgående, men fritaga kolonisterne från allt extra ordinarie, hvartill bevillning onekligen är att hänföra. Detsynes således kunna allvarligen ifrågasättas, om j den al motionä4 FAR KR ra HR MS OO ren föreslagna åtgärden, om den vidtages utan Lappmarks-invånarnes samtycke, innefattar en förnärmelse mot den befolkning, som i förlitande på meddelade försäkringars okränk barhet till Lappmarken inflyttat och der förvärfvategande-eller besittningsrätttill fast egendom; likasom möt jordinonehafvarne, hvilka oförmödadtfänne sin egendom eller åborätt nedsatt med det kapital, som motsvarar en ränta af samma belopp som bevillningen. Om det således kan visas, att de för bLappmarken gällande undattågsförhållandena härleda big från de tider, då svenskar och finnar genom erbjudandet af särskilda privilegier öfvertalades att till Lappmarken inflytta, synes det icke vara staten värdigt att, om målet, eller inflyttningen, nu är vunnet, un: dandraga sig uppfyllandet af det vilkor, hvarunder inflyttningen skedde; och den omstän digheten att Lappmarkens rättigheter möjligen blifvit förbisedda i kammarkollegii den 28 November 1658 meddelade, af K. M:t genom nådigt bref den 25 Februari 1870 fastställda utslag, hvarigenom åtskilliga hemman från Åsele, Fredrika och Dorothea Lappmarks socknar blifvit förflyttade till Junsele, Anundsjö, Björna och Tågejö socknar inom Ångermanland, bör icke utgöra skäl att emot en befolkning, som ej är särdeles mäktig att bevaka sin rätt och ogerna motsäger högre embetsmän eller myndigheter, begagna detta förhållande såsom skäl att beröfva hela Lappmarken densamma tillförsäkråde friheter. Vi tro att bevillningsutskottet, då det, endast med hänvisning till nyss antydda omständigheter, säger att det vill synas som om införandet af bevillningstaxering i lappmarkerna ej mötte hinder i de lappmarkshemmanens innehafvare förlänade friheter, så lemnat en väl knapphändig och löslig motil vering för en åtgärd, som berör enskild rätt. För vår del anse vi det, i likhet med mo tionären, vara önskvärdt att lappmarkernas invånare blifva bäde i afseende å rättigheter Joch skyldigheter likställda med rikets öfriga i invånare; men då de skyldigheter, som ut göra vilkor för rättigheternas åtnjutande synas ej kunna påläggas lappmarksinvå I narne utan deras frivilliga samtycke, torde Iden åtgärd, hvartill hr Almqvists rotion må I kunna föranleda, lämpligen böra inskränkas . j till en begäran att menigheterna må blifva satta i tillfälle att sjelfva förklara sig huruvida de, för att komma i åtnjutande af de medborgerliga rättigheter, af hvilka de nr j äro i saknad, vilja underkasta sig de skyl digheter, som utgöra vilkoren derför. De ai motionären omförmälda framställningar i äm I net, hvilka hittills förekommit, synas icke kunna betraktas såsom från rätta vederbö rätide härrörande eller vara i officielt förbindande form afgifna.