lös roll i Hyresgäst och husegare, hvilket qvicka lustspel äfven för öfrigt gafs med under senare tid vanlig distribution samt lät fru Zelima Hedin, såsom Laurence, skörda auditoriets hyllning. Man fick härefter höra duetterna Wie wars so schön och Maiglöckehen af Mendelssohn sjungas af frit Michaeli och fröken Hebbe, Malmströms Hvi suckar det så tungt uti skogen deklameras af fröken Lindqvist samt en förtjusande vårsång af A. F. Lindblad humoristiskt återgifvas af hr Uddman, hvarefter följde tvenne dansnummer af fröknarne Paulson och Olga Sandberg. Publikens tacksamhet var genom dessa prestationer bragt till en grad af värme, som, småningom ytterligare stegrad, omsider närmade sig det naivas ståndpunkt, då visserligen aktningsvärda bemödanden af tvenne hittills föga kända förmågor belönades med samma stormande bifall, som kom hr Fredriksons mästerliga deklamation af Hedbergs poem Glitter samt fröken Hebbes uttrycksfulla och pikanta tolkning af Aug. Södermans Killebukken och Treet till godo. En polka-mazurka, dansad af de ofvannämnda balettartisterna, afslöt soirån, för hvars behagliga innehåll och lysande framgång man har alla skäl att lyckönska tillställaren. O—