Aftonbladet – 26 mars 1872, sida 3

Öfverläggningen om den kommunala fösträtten på landet. Lagutskottet hade med anledning af särskilda motioner af hrr Sven Nilsson, Hjelm och Per Jonsson om ändringar i k. förordningen om kommunalstyrelse på landet hemställt, att riksdagem måtte för sin del besluta, att 112i nämnde förordning skall erhålla följande förändrade lydelse: Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsatta fyrktal. Dok må ej för avnat än jordbruksfastighet af någon röstas för mer än en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden.Den diskussion, som af utskottets förslag framkallades, öppnades af hr Gumaelius, Tal. erinrade till en hörjan, hurn grefve Sparre äflats att få de motioner, som rörde ändringar i kommunalförfattningarne, remitterade till lagutskottet, samt huru han dervid förespeglat ett godt resultat af den behandling detta utskott skulle egna dem, Ett utlåtande förelåge nu, men långt ifrån ett sådant, som man väntat sig, och det vore i alla afseenden mindre tillfredsställande. än om det utgått. från ett särskildt utskott. Utskottet hade flitigt begagnat sig af en del gamla käpphästar, hvilka längesen bort vara utridna, och det hade, för att smickra Första kammaren. i andra pun! af sitt utlåtande framlagt ett förslag till lagförändring af den beskaffenhet, att detskullo än ytterligare öka missbelåtenheten inom kommunerna. Men utskottet hade redan fåts svar i Första kammaren, der man voterat mellan rent afslag och återremiss, äfven detta senare yrkande grundadt på ogillande af utskottets förslag. Jordbruket skulle nemligen enligt detta förslag vara den enda näringsgren, som egde oinskränkt rösträtt, och som skäl derför hade anförts, att jordegaren är med vida starkare band fästad vid kommunen, än egaren till annan industriel rörelse, Då det emellertid ioke vore jordegaren sjelf utan hans arrendatorer, som rösta, hvar och en för den gård han brukar, förefölle det påståendet ganska märkvärdigt, att desses intressen skulle vara mera förknippade med kommunens, än t. ex. en fabrikseller sågverksegares, som i sin rörelse nedlagt betydligasummor. Såsom stadsrepresentant ville: talaren icke med anledning af ået förel de ärendet framställa något yrkande, mer erkände, att det ingalunda skulle förvåna honom, ifall kammaren återremitteradö frågan till lagutskottet, som väl tålde vid ytterligare att taga i ytterligare öfvervägande såväl de anförda motivens lämplighet, som ock let beslut hvartill utskottet nu kommit. Groive Sparre förklarade si fortfarande stå fast vid påståendet. att ett särskildt utskott icke varit lämpligt för behandlingen af dessa motioner, och fann i-hr Emmeli yttranden ännu ett stöd för denna sin:åsigt. Den föreliggande fråBan voxe till sin natur så grannlaga, att dess bes handling mycket skulle försvåras af de agitationer, hvarför ett särskildt utskotts stridiga elementer städse äre utsatta, och ville man verkliär en reform, måste man grbeta i samråd med rörsta kammnren ochej, ställande sig på röt