Aftonbladet – 26 mars 1872, sida 3

det af vår export uppe, än våra mejerial ster, åt hvilka man har mera skäl att glädje sig än åt vår hafreexport. Den ofantlig stora vigten af vår smörutförsel skall lät inses af en hvar, som vill göra den alr: enklaste beräkning öfver hvad den nu ä! och hvad den en gång kan blifva, och få torde de vara som ej börja inse detta. Men om nu denna gren af den allmänn: hushållningen har denna stora betydelse, on dess vigt, jemförd med de flesta andra ä! öfvervägande, så torde man villigt böra er känna att allt bör göras för att tillförsäkrs vårt land bästa möjliga afsättning för ifrå gavarande artiklar. Vår fruktan att mar är på väg att i detta fall begå ett felsteg som kunde blifva betänkligt, nödga oss at framhålla vigten utaf att man vid den blif vande industriutställningen i Kjöbenhavri vet att på bästa sätt bevaka landets intres sen just rörande våra mejeriprodukter. De torde få anses såsom ett väl kändt förhål lande, att Danmark af ålder frambringa bättre smör än det svenska, så att vi icke kunnat täfla med det danska smöret på verlds marknaden. Men detta förhållande är på god väg att nu förändras till vår fördel. Ty så snart som mejerihandteringen lika vä och omsorgsfullt bedrifves hos oss som hos våra grannar på andra sidan Sundet, så skal öfverallt der gada naturliga beten och er rik tillgång på godt naturligt hö finnes — hvilket på många ställen i Sverige och på nästan inga ställen i Danmark är förhål landet — smöret blifva af en vida förträffligare beskaffenhet än der kornas under. håll består af odladt foder. Vi kunns äfven meddela att en exportfirma betalar föl smör, omsorgsfullt och väl beredt af ett me jeribolag i Norrland, högsta pris, och at smör med märket Riseberga, står i Kjö benhavn högre än bästa danska smör. Af allt detta framgår att en af de vigti gaste frågorna för vår högst betydliga smörexport är huruvida vår vara, som varit dålig, nu kan täfla med den danska. En lösning häraf stundar vid utställningen i Kjöbenhavn. Från våra bästa mejerier blifver smör dit insändt, och man har på bästa sätt beredt sig på den stundande striden. Men nu ha landets jordbrukare till deras bestörtning och öfverraskning fått höra ett fykte derom att den svenska komiten för ifrågavarande utställning, väl skulle draga försorg om att industriens och fiskeriernas m. fl. intressen blifva bevakade genom svenska prisdomare, men att detta icke skulle blifva förhållandet med de svenska skogsoch landtbruksintressena. Blifver detta förhållandet, så är det bättre att icke insända några af de alster som vår jord frambringar, ty bättre är att icke deltaga i täflan der fair play saknas, än att komma till utställningen för att der få de svenska skogsoch landtbruksalstren tillbakasatta. Attsådant skulle blifva förhållandet lider intet tvifvel, om de derstädes skola sakna några kompetenta målsmän, och då skulle derigenom en stor svårighet beredas företrädesvis för afsättningen af det svenska smöret, ty let vore då bevisligen sämre än det danska, och smörhandlarne skulle nog veta att begagna sig häraf för att betala det lägre, till lika stor fördel för dem sjelfva som till men för landets smörproducenter. Ej stort bättre blefve förhållandet med öfriga prolukter från vår svenska jord. Det fanns en tid, sorglig i åminnelse, då le svenska intressena illa vårdades på de stora utställningarne, Den tiden är numera lyckligtvis förbi, och de bästa bemödanden röras för att häfda vårt lands både ära och intressen på dessa. Den för utställningen Kjöbenhavn nedsatta svenska komiten bör ifven lemna de bästa garantier för att så ven blifver förhållandet på denna exposiion. Vi hafva äfven sett cirkulär med upp: maning till deltagande i utställningens landtruksafdelning utgå till rikets samtliga hushållningssällskap från en af komitens ledamöter, som vid mer än en utställning väl bevakat vårt lands intressen, och som inagt stor förtjenst om vår mejerihandtering och om att göra den känd i utlandet. Förwoppningarne för vår täflan voro derföre de västa, nu äro de deremot för våra mejeriorodukter rent af inga, och ett lika allvarigt som berättigadt missnöje skulle blifva ulmänt hos landets jordbrukare, antingen le äro utställare eller ej, om genom bristande omtanke våra mejerialster skulle komna att lida ett nedsättande som skulle medöra de ledsammaste följder för deras framida afsättning. Vi bedja derföre att få lägga komiterade ör utställningen på hjeriat, att icke försumma något för att vid den blifvande uttällningen bevaka hela vårt jordbruksinresse, vår modernärings bästa. Ty huru vigtiga äfven andra grenar af hushållningen nå vara, ej kunna de i betydelse mäta sig ned denna, Och hela vår jernhandterin rundar sig på vår skogshushållning, och då vårt åkerbruks sunda utveckling måste runda sig på en blomstrande ladugårdskötsel, så är det företrädesvis dess grenar som förtjena uppmuntras. Den bästa upp: nuntran är en god afsättning till höga pris, ch här gäller hvarken statsanslag eller kyddstullar o. d., utan att full rättvisa skiäs vid bedömandet af de svenska utställingsföremålen inom meranämnde grenar ch är den icke på förhand betryggad, så, vi upprepa det, är det vida bättre att icke Uls insända några svenska mejerialster, skogsch landtbruksprodukter, än att få åem underkända, RAN Med anledning af denna uppsats, hvars oda syftemål är omisskänneligt, anse vi ss böra upplysa, att utställningskomiten föreslagit grefve C. Lewenhaupt på Claestorp ill prisdomare inom den klass, som hufvudsakligast omfattar landtbruksalster, Redaktionen.