Aftonbladet – 26 mars 1872, sida 2

tverkat att hon icke skall drifva undersökingen rörande Bazaine längre än till del: esultat, som redan erhållits. Prins Joachim Murat skulle den 16 denes begifva sig till London för att öfverara kejsarprinsens födelsedag, men blef, nligt hvad som berättas i flere Paristidingar, anhållen af polisen i Calais och sterskickad till Paris. Då han ankommit it, sattes han genast på fri fot och begaf ig derefter till Versailles för att besvära ig öfver hvad som skett. Man förklarade för wonom, att en polisagents alltför stora nit ade föranledt arresteringen. På kejsarprinens födelsedag skickades från Paris många såfvor till Chiselhurst, bland andra ett praktullt skrifbord med tillbehör och en adress, undertecknad af 3000 enfants de Paris. ingelska tidningar berätta, att en artillerifdelning under general Wood, som på sina narschöfningar den 16 dennes kommiti näreten af Chiselhurst affyrat hederssalva för rinsen. Vid franska nationalförsamlingens session örliden onsdag debatterades frågan om statsunderstöden till Stora operan, theåtre TItaien, Lyrique och Opåra comique. Regerinsen och komiten föreslogo, att totalbeloppet v teaterunderstöden för innevarande år skulle utgöra 1,680,000 francs. Deputeraden Raudot föreslog som amendement, att alla teaterunderstöd skulle indragas på grund af statens närvarande behof, men understödde sedermera ett amendement af Jaubert, inne hållande att understödet skulle nedsättas ned 500,000 francs. Jules Simon understödde teaterförslaget på praktiska skäl och framhöll att den franska teatern utöfvade inflytande på hela Europa. Jules Simons tal applåderades varmt af venstern. Beulå, komitns rapportör, försvarade understödet från statskassan i ett briljant föredrag, hvilket framkallade varmt och fortsatt bifall af hela församlingen. Församlingen förkastade Jauberts amendement med 444 röster mot 224, Nionde krigsrätten dömde förliden tors dag en delegerad i centralkomiten vid namn Amiot till döden för hans delaktighet i polisprefekturens antändande. Sjette krigsrätten. afkunnade samma dag dom öfver deltagarne i morden på Rue Haxo. Sju dömdes till döden, sju till lifstids straffarbete, en till tjugu och en till femton års straffarbete; några till tjugu års enkelt häkte, tre till deportation å fästning och tre till vanlig deportation. j j s En högst anmärkningsvärd företeelse är att den gammalkatolska rörelsen, hvilken i Tyskland antagit så stora dimensioner, äfven börjar vinna insteg i Frankrike. Om denna rörelse också icke skulle hafva några mera genomgripande följder än blott att väcka splittring inom katolska kyrkan i Frankrike, skall detta säkerligen vara till båtnad för framåtskridandets sak och i synnerhet för en förbättrad folkbildning, emedan det framför allt är det kyrkliga inflytandet, som hindrar hvarje framsteg i detta hänseende. Om nämnda rörelse meddelar Times specielle korrespondent i Paris följande upplysningar: Under det hr Thiers håller vackra tal för påfven och försöker draga honom till Frankrike, ungefär på samma sätt som en ärelysten uppkomling söker vinna en rik arftagerskas hand för att derigenom få en position i samhället, uppstår inom den franska romersk-katolska kyrkan en schism, som ingalunda är egnad att försona Hans Helighet med den utsigt presidenten ställer för honom att komma och bo inom denna kyrkas område. Det kan nog gå an för hrr Jules Simon, Dufaure och andra, som skulle sätta sitt rykte för intelligens på spel, om de ansågos tro på någonting visst, att betyga sin vördnad för kyrkans öfverhufvud, då sjelfva medlemmarne af denna kyrka uppsäga henne tro och lydnad. För icke längesedan meddelade jag en underrättelse om den beslutsamma hållning abbå Michaud visat, i det han lemnat sin anställning såsom kyrkoherde i S:t Madeleine och förklarat att han skilt sig från hvad han kallar den heterodoxa katolicismen, hvilkens öfverhufvud Pius IX är. Hans exempel har på ett ännu mera. eklatant sätt blifvit följdt af abbeerna Junqua och Mouls i Bordeaux. Det tyckes som om kardinal Donnet sökt utöfva en större pression på dessa presters samveten i fråga om den så myc: ket omtvistade dogmen än de kunde tåla; och abb Junqua, hvilken tecknar sig sår som Docteur en theologie de Y.Universite omaine de la Sapience, har publicerat ett vef till eckebiskopen af Bordeaux, hvaruti han i sitt eget namn och i många medlemmars af presterskapet i Gironde namn förkastar dogmen om påfvens ofelbarhet och uppfordrar alla kristna att göra detsamma. Nagra ibland oss, tillägger han, skola skaffa sig kyrkor, i hvilka man kan andas fritt utan att DOFT af.de falska läror, som innehållas i edra dekret, Andra, som äro kyrkoherdar och predikanter, skala qvarstanna i sina kyrkor, De skola till det yttre vara med eder, men deras hjertan skola vara med oss, Brefyet, hvilket innehåller häftiga utfall mot dogmen, vatikanska konciliet och nykatolicismen i allmänhet, slutar med detta postsoripium; Frän och med i morgon skall i Bordeaux en handlingskomit6 inrättas, hvilken har sin medelpunkt i mig och står i förbindelse med alla de andra komiterna i Paris, Spanien, Schweiz, Italien, Tyskland, Ryssland, Belgien, England och Förenta Staierna.; Henna zgammalkatolska rörelse tyckes nästan vara lika vidt utgrenad som Internationale ; och det är ett märkligt och intressant tidens tecken att nutidens lätta kommunikationer göra sådana allmänna organisationer möjliga, en tendens. hvilken i fråga om vare sig en reli