Aftonbladet – 25 mars 1872, sida 2

lata det, skola vi lemna de oss Ul buds ående upplysningarna. Under det vi så-lly nda å ena sidan sorgfälligt bemöda oss att ti pprätthålla Washingtonfördraget, skall man ri andra sidan, såsom jag hoppas, icke finna l fir tt vi svika den uppfattning af frågans ställ-let ing och natur, som landets ära fordrar.(sy nligt ett telegram från London förklarade m arl Granville i öfverhuset den 22 dennes sk tt han instämde i de yttranden i ofvan-lhe ämnda riktning, hvilka Gladstone fällt för-ke den onsdag, då han besvarade Horsmans lar aterpellation, huruvida regeringen ville ut-lut ofva, att de förslag, som hädanefter göraslin merika, skulle anses vara bindande för! P ingland först efter det parlamentet uttryckt öf in mening. Båda regeringarna, förklaade Granville, önska Alabamafrågans vänkapliga ordnande och beklaga, om öfveriade ord skulle tillintetgöra förhoppningarna bl m Washingtontraktatens. upprätthållande. fj ingelska regeringen skulle bryta mot sinhb eder och aktningen för sig sjelf, om honlai fvergåfve sin efter föregående öfverlägg-il ing intagna ståndpunkt. sj I franska krigsministeriet,skrif res den 17 dennes från Paris till Köln. Zeit., råder för närvarande en ovanlig verksamet. Till de kommenderade generalerne afgå lagligen en mängd order angående truppöfningar o. d. Det säges äfven, att man återupprättar mobilgardets kadrer i hvilka man! upptager alla de officerare, som befunno sig! på half sold eller i icke-aktiv tjenstgöring. 1 I vapenfabrikerna och arsenalerna råder likaledes stor brådska, och man är ifrigt syssel; satt med gjutningen af kanoner. Kort sagdt, l lt bedrifves på ett sätt som om ett krig vore. färdigt att utbryta. Det oaktadt kan j man näppeligen på allvar antaga, att presi! denten ämnar företaga ett krig,. — Hvad ! sista punkten angår har Thiers som bekant, ! nyligen i franska nationalförsamlingen förklarat, hvarför han anser det böra vara! Frankrikes första uppgift att skaffa sig enl! stark arm6. Han anmärkte derjemte vid l! detta tillfälle, att han uttalat sig på samma sätt till de främmande makterna. Vid nationalförsamlingens sammanträde l, den 19 dennes antogos trettio artiklar afl; budgeten för den allmänna undervis-, ningen. En stor mängd amendementer,lsom gingo ut på att gifva en större utsträck-. ning åt anslagen för denna vigtiga utgiftspost, förkastades eller uppskötos till nästa år. Emellertid tyckes det som om svårigheterna i.den finansiella ställningen härvid varit det bestämmande, och församlingen har äfven förkastat sådana förslag, som under förevändning af sparsamhet med statsmedlen i sjelfva verket voro riktade mot undervisningsväsendets utveckling, och på det hela taget blifver den budget för undervisningen, som nu. uppgöres, oaktadt den betryckta ekonomiska ställningen, mera frikostig. än mnågon under kejsardömet. Samma dag beslöt församlingen — sedan hon antagit de sista kapitlen af utgiftsbuggeten — att företaga till skyndsäm behandling de Carayon-Latours förslag om det franska områdets befrielse från denl tyska ockupationen medelst en skattfaf 2 procent på all fast och lös fransk egendom. Ett särskildt utskott skall afgifva betänkande öfver detta förslag samt öfver två andra förslag i samma syfte. Samma dag valde nationalförsamlingen ett utskott af 15 medlemmar för utredandet af frågan om ett franskt-tyskt postfördrag. Åtta af dessa medlemmar höra till venstra centern och sju till högern. Enligt Times specielle korrespondent tyckes maäåjoriteten vara emot detta fördrag såsom ofördelaktigt för Frankrike och såsom utgörande ett prejudikat för andra makter att begära dylika privilegier. Enligt Times korrespondent ha regeringen och budgetutskottet kommit till enighet angående krigsbudgeten. Man har beslutit sig för att föreslå utgifterna för år 1872 till 440 millioner francs och att reducera utgifterna för flottan med 28 millioner francs. Times specielle korrespondent i Paris meddelar att undersökningen om Metz kapitulation icke ännu är afslutad. Åtskilliga vitnen återstå ännu att förhöra, och marskalk Bazaine, som var instäld för komiten : vid: början af undersökningen, har ännu icke blifvit underrättad om innehållet af de vitresmål, som sedan dess afgifvits. — Enligt ett senare telegram lär emellertid Bazaine den 19 dennes ha blitvit förhörd af komiten. Journal officiel offentliggör ett dekret af franska republikens president, genom hvilket han i öfverensstämmelse med den för dylika frågors pröfning tillsatta komiten nedsätter enkorna Walewskys och Troplöngs pensioner från 20,000 francs till 12,000 fr., under det pensionerna till. enkorna efter kejsardömets öfriga stordignitärer, såsom efter marskalk Niel (12,000 francs), efter marskalk Pelissier (20,000 francs), etter Magnon (5000 francs) o. s. v. bibehållas oförändrade vid sitt förra belopp. Preau de Wedel, som blifvit öfverbevisad om att ha mördat Gustave Chandey, fusiljerades, såsom telegrafen redan berättat, den 19 dennes vid Satory. Han visade stort lugn och vandrade med fasta steg fram till fusiljeringspålen, vid hvilken han intog en lugn och manlig ställning, Sedan han om famnat sin biktfader, vinkade han med hatten och utropade med klar, hög röst: Soldater, jag dör oskyldig. Rikten midt på mitt hjerta. Fyr! Vid första salfvan. föll han ögonblickligen till marken, synbarligen liflös; men på läkarnes befallning erhöll han dock det så kallade nådeskottet. Åskådarne utgjordes till största delen af soldater. er er en RR aa rann Rn att han ej skulle få tala derom i förtroende