Aftonbladet – 21 mars 1872, sida 2

bifall till utskottets förslag. (ENESSTSNRROEORSEN Franska regeringens uppsägning af handelsfördraget med England är nu ett fullbordadt faktum. Lord Granville tillkännagaf det den 15 dennes i under-l: huset. Den engelska pressen i allmänhetl: förundrar sig öfver att frihandelsprincipen efter att med framgång ha tillämpats i tolf år i Frankrike nu på en gång i detta land förlorat all den terräng den redan vunnit. Times tror emellertid icke på ett fullständigt återvändande till skyddssystemet, hvilket enligt dess tanke ingalunda ingår i Thiers afsigter. Denna tidning ser i de finansiella svårigheter, hvilka för Frankrike blefvo en följd af det sista kriget, den bestämmande orsaken till fördragets uppsägande och tillägger, att om också Frankrike för ett år besluter sig att revidera sina tullsatser, England — ehuru det härigenom återfått full handlingsfrihet — icke skall följa exemplet. Hvad de franske frihandlarne beträffar, tror Times sig kunna förutsäga huru de komma att gå till väga. De skola yrka, att representationen antager de nya tarifferna endast för ett år i sender, så att man icke binder sig för framtiden. Times tror för öfrigt icke, att franska regeringen har för afsigt att återinföra de tariffer, som voro gällande under de första åren af kejsardömet och hvilkas tillämpning skulle alltför mycket stå i strid med de nuvarande kommerciella vanorna och derföre nu är nästan omöjlig. Regeringen i Frankrike tyckes ha återvändt till idn om att fylla den brist af 120 millioner, som förefinnes i budgeten, genom beskattning på råämnen. Alla an dra utvägar, som blifvit föreslagna för att fylla denna brist, har hon förkastat, och nationalförsamlingen skall derför sannolikt antaga skatten på råämnen för att anskaffa ofvan nämnda summa. Pater Hyacinthe har i Rom slutit sig till det nybildade evaugeliska bibelsällskapet och i ett lysande tal förklarat denna sin åtgärd. Hundratals personer voro vitne härtill och till det bifall, hvarmed hans inträde helsades. Han talade i nära tre fjerdedels timme, ofta afbruten af åhörarnes bifallsyttringar, och när han slutade, utbrast en riktig glädjestorm. Det oaktadt behagade de påfliga tidningarna säga, att ingen af folket af förakt hört på honom, hvarför han efter några minuter ansåg det rädligast att sluta och åter sätta sig. Oförskämdare kan man ej ljuga, säger en romersk tidning. Sigcle fäster uppmärksamheten på en följd af husvisitationer, som företagits i Bor deaux, och som föranleda till den frågan: Har en juridisk embetsman rättighet att i en i belägringstillstånd icke förklarad ort genom vexatoriska medel leta ut namnet på en anonym författare? Här föreligga fakta som äro särdeles karakteristiska för den nu varande franska republiken. Sedan någon tid har Tribune innehållit såsom följetong Jen roman, Myståres dun vech6, som gör allusioner på många missbruk, hvilka skola ha förekommit inom stiftet Bordeaux, och är undertecknad af Cabbe XX, Slutligen har Tribune i sin politiska afdelning haft en artikelserie kallad Religionsfriheten och de girondistiske presterue. Ehuru nu, såsom Sigele anmärker, dessa artiklar vitna om grundliga studier och den nu varande lagstiftningen ingalunda tillåter att anställa efterspaningar angående författarskapet, ännu mindre att anställa husvisitationer för detta ändamål, så är det dock, såsom Republique Frangaise om samma sak yttrar, intressart för erkebiskopen, af Bordeaux och för jesniternes förmän derstädes att erfara, om i stiftet finnas prester som ha mod att uppresa sig mot det romerska oket och den erkebiskopliga stoltheten. Siecle frågar nu vidare, om det är i sin ordning, att en republikens prokurator sätter polisen i rörelse för att tjena den klerikala nyfikenheten? Om han i dessa artiklar ser en pressförbrytelse så må han åtala dem. Ryktena om påfvens afresa från IRom, skrifver tidningen Perseveranza för Iden 12 dennes, fortfara att hålla i sig med Jen viss hårnackenhet, och i väl underrätI tade kretsar omtalas detta som en sak, hvilI ken blott väntar på den blidare årstiden för Jatt gå i fullbordan. I går skola alla påfI vens juveler ha blifvit inpackade, och som ,I resans mål uppgifves icke Frankrike, utan lInsbruck. I Vatikanen kämpa, som bekant, i flera partier om främsta rummet, men i en .I punkt är man dock ense, nemligen att ett I förlängande af det nuvarande tillståndet kan Iskada religionens värdighet och intresse. Det är den yngre delen af kardinalkollegiet, Jsom är missnöjd med den så kallade fångenI skapen och gör sig all möjlig möda att få I Pius IX att visa sig utom Vatikanen. Detta I parti anser en frivillig landsflykt för ett stort Ifel. Man har i dessa dagar genom en väl Jmenad sammansvärjning sökt förmå Pius latt öfvervara de religiösa högtidligheterna Ji S:t Peterskyrkan, och detta försök underIstöddes af åtskilliga italienska prelater och I biskopar.— I förening härmed berättas från Rom samma dag: Påfven har i en allokution, som han höll i söndags, sjelf uttalat sig om den ställning, i hvilken han I befinner sig. Efter det ursinniga krig man fört mot oss, sade han, har man ännu Imod att trycka, att de båda myndigheterna I Pam hast2å 3 fullamlia andutet han Id