Aftonbladet – 15 mars 1872, sida 2

RIHSDAGEN. Andra kammaren. Anslaget till verkstäder vid Carlskrona station. Kongl. M:t hade för sammanförande af de spridda verkstäderna äskat ett belopp af 217.000 rår hvars beviljande blifvit af utskottet tillstyrkt. Ordet erhölls först af hr Hörnfeldt, som ur flera synpunkter hade måst reservera sig mot utskottets beslut och derför nu, utan att ingå i några vidare detaljer, yrkade afslag å K. M:ts begäran. x Grefve Posse ansåg det ifrågavarande anslaget så mycket behöfligare, som dermed afsåges at bereda förbättringar i de vid stationen befintliga repavationsverkstäder, hvilkas bibehållande åter måste för flottan anses som en lifssak. Då dessa verkstäder emellertid för närvarande äro anordnade på ett sätt, som icke allenast i väsentlig mån fördyrar reparationsarbetena, utan äfven orsakar mycken tidspillan, trodde tal. sig kunna med godt samvete tillstyrka bifall till det begärda anslaget. Hr Key hade icke motsatt sig beslutet, men kunde icke förneka att det hos Tonom uppväckt åtskilliga betänkligheter, då ett faktum vore, att de privata verkstäderna på senare tider nått den falländning, att vid dem alla nödiga arbeten kunna verkställas. Endast under det förbehåll ville tal. derför nu biträda utskottets förslag, att man icke för framtiden måtte fortgå isamma riktning, och derigenom gifva åt kronans verkstäder en uty ng, som icke allenast vore helt och hållet öfverflödig, så länge de enskilda verkstäderna så väl f att följa med sin tid, utan äfven för dem i högsta grad skadlig. Dertill komme den omständigheten, att kronans verkstäder, allt för mycket utvidgade, måste gå med förlust, till följd af det ojemna arbetet, då de tidtals blifva öfverhopade med sådant. för att under andra tider stå utan sysselsättning. Detta vore förtal. mer än tillräcklig anledning att uttala ett varningsord mot ett sätt att hushålla, som lätt kunde gifva anledning till misshushållning. Hr Mankell betviflade starkt, att den föreslagna åtgärden att sammanföra och centralisera verkstiderna i Carlskrona skulle medföra någon egentlig nytta. Under fredstid kunde visserligen centralisationen i ett och annat afseende vara till gagn, ehuru man alltid löpte mångdubbel risque i händelse af eldsvåda, men i krigstid måste en sådan anordning blifva rent af till skada, då den i betydlig mån skulle underlätta verkstädernas bombardering. Helt annat vore förhållandet. om ANA ss been NS VR te Ft LAGE TATA SAS ådra RN VIN og en AN rer RITA a a