Aftonbladet – 14 mars 1872, sida 2

drig skulle komma åter för att erhålla låtelse, såsom Geofry Clanwaring hade sjort. — — Tom Clanwarings afresa väckte förvåning vå orten och detta så mycket mera, som len egentliga anledningen icke var känd. Sir Dene hade gifvit en bestämd, sträng efallning till lady Lydia och hennes far milj att aldrig yppa ett ord rörande miss Emma Geach. För en gång var lady Lylia glad öfver att uppfylla hans vilja, — hennes mål var vunnet; Tom var borta och nu skulle nog alla andra hinder för Jarvis planer kunna besegras. Kapten Clanwaring teg, emedan detta var hans fördel, Otto, emedan hela affären hade misshagat honom; Dene och Charles voro resta. Den väckta skandalen var således begrafven i slömska, för att, som sir Dene hoppades, aldrig åter väckas, men en annan förbrytelse, eller rättare sagdt, en förfärande misstanke derom, hade i och med hans afresa upp: stått mot Tom, — en misstanke som äfven, för familjens heders skull, vore bäst att aldrig någonsin uttala. Efter gudstjenstens slut den andra Januari, som var en söndag, var det redan temligen allmänt bekant att Tom Clanwaring hade blifvit i missnöje förvisad från Beechhurst Dene. Tjenstfolk pratar gerna och nyheten spred sig. Lady Lydia och hennes barn berättade äfven — alla, utom Otto, — med en viss förnöjelse att han var borta och små vinkar framkastades af dem att Tom gjort sig skyldig till någon dålighet i sitt uppförande, som ej ens kunde nämnas, men som för husets anseende måste tystas ned. Denna mening omfattades snart af allmänheten och få Voro de, som anade huru nära de verkligen voro sanningen. För ingen blef Toms förvisning en större öfverraskning, än för squire Arde. TI sitt bjerta hade han alltid tyckt rätt väl om Tom Clanwaring och äfven trott honom väl; derför var det honom svårt att tro honom skyldig till någon dålig handling. Sannings