Aftonbladet – 13 mars 1872, sida 2

HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE Ar MAR3 HENRY WOOD. Öjfversättning af Thora Hammarsköld. ) May log tillsvar — ett ganska gladt skratt kunde åhörarne tycka — men då dörren åter tillslntits efter dem, blefvo hennes steg långsamma och trötta. Alla andra voro redan inkomna i salongen, innan hon hade hunnit till dörren. Miss May ! Hon vände sig om; det var Susanna Cole, med ett litet, sammanvikt papper i handen. Mr Tom OClanwaring är härutanför, miss May. Som jag fruktar är något ondt på färde. Han frågade om jag kunde lemna er detta, utan att någon såg det. May öppnade den lilla biljetten och läste den vid skenet af taklampan i förstugan. ro Susanna utfört sitt värf, försvann hon ter. Jag skall resa bort, May; troligen för många år, möjligen för alltid. Vill du komma ut till mig för en minut? Jag är nere vid parkgrinden. T. C. Hon kände sig urstånd till att tänka redigt; hennes hjerta slog högt af smärta, Resa bort, möjligen för alltid! Hon gick in i salongen, stannade der ett par minuter, på det att hennes frånvaro icke skulle väcka någon uppmärksamhet, gick derpå åter ut, insvepte sig i en varm schaliförstugan och skyndade bortåt den nämnde grinden som låg helt nära, på andra sidan af gräsplanen, Det var stjernklart och kallt denna qväll, men hon upptäckte icke straxt om nåHH IAA BR M 1922 M-47 49—60.