Aftonbladet – 13 mars 1872, sida 2

I Första kammaren gillades utan diskus sion ett betänkande af sammansatta lagoch bevillningsutskottet, i hvilket afstyrktes ett par af hr Åke Andersson väckta motioner, afseende att prest, som uppbär inkomstfrån flere kommuner inom samma pastorat, skall påföras bevillning och erlägga kommunalafgifter inom hvarje särskild kommun. Lagutskottet hade med anledning af väckta förslag angående ändring i gällande föreskrifter rörande förvaltning af omyndigs egendom föreslagit, att riksdagen måtte besluta en förklaring af 5 3 af kongl. förordningen rörande tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom, af det innehåll, att rätten skall ega att, för skyddande af myndlings egendom, genast skilja en förmyndare från hans förmynderskap äfven, i fall sådant anses nödigt, utan hans hörande. Häremot framställdes betänkligheter af hrr v. Gegerfelt, v. Koch, Faxe, grefve J. 0. Mörner, hrr Casparsson och Stråle. Hufvudskälen voro, att någon sådan förklaring ej vore lämplig, utan skulle en åtgärd i denna riktning företagas, så borde det ske genom införande af en ny lagparagraf. Emot sjelfva åtgärden anmärktes det obilliga i att en person, som nödgats åtaga sig det mödosamma kallet att vara förmyndare, skulle, i trots af hvarje medborgares rätt, kunna dömas ohörd. Dertill komme, att en person, som af domstolens okunnighet om hansverkliga affärsställning eller till följd af ill TEARS ST ESR SER FORE AKE SMRSSEEDTES