Aftonbladet – 12 mars 1872, sida 2

Ett I däg ingånget telegram meddelar, att den ryktbare italienske patrioten och republikanske agitatorn Mazzini aflidit den 10 dennes I Pisa; I ähstende till den betydande roll denne man spelat i Italiens nyaste historia, torde några biografiska notiser om honom icke sakna intresse för våra läsare. Född år 1808 i Genua, der hans fader var medicine professor, egnade han sig tidigt åt juridiska studier, mel kastäde sig, sedan han afslutat dessa, helt och hållet in i de politiska stridigheterna. Den heliga alliansens politik tryckte under denna tid med blytyngd på Italien, hämmande och föraväfvande all fri, nationel utveckling. Under dess hägn och nnder skyddet af österrikiska bajonetter herrskade den strängaste absolutism i alla italienska stäter. Arbetet för grundläggandet af mnationel enhet och sjelfständighet och fria politiska institutioner kunde under sådana förhållanden icke ske öppet och i dagsljuset utan måste dölja sig i hemliga sällskap, bland hvilka det märkvärdigaste och inflytelserikaste var carbonariförbundet: Från detta förnäm: ligast hade initiativet utgått till de revolutionsförsök, genom hvilka man i början af 1820-talet sökte i Italien grundlägga fria författningar efter mönstret af den spanska konstitutionen af år 1812. Efter deras misslyckande var förtrycket hårdare än någonsin. Mazzini hade redan tidigt inträdt i detta förbund och ombildade det åt 1831 till sällskapet det unga Italien. Dess motto var Gud och folket. Mazzini ville nemligen gifva arbetet för Italiens demokratiska pånyttfödelse en religiös grundval. Med tillhjelp af detta samfund ledde han flere upprorsförsök mot de absolutistiska regeringarna i Italien, Då Pius IX genom de reformer, med hvilka han började sin regering, väckte så stora förhoppningar, tillskref honom Mazzini ett bref (1847), hvari han lyckönskade honom till det initiativ han tagit och uppmanade honom att ställa sig i spetsen för Italiens pånyttfödelse. Men de liberales förhoppningar på Pius IX blefvo snart svikna. Denne påfve stodi sjelfva verket på en ohållbar ståndpunkt, då han på samma gång ville fasthålla den strängaste kyrkliga absolutism och tillika vara liberal på det politiska området. Det dröjde icke länge förr än folkrörelsen gick om honom och hans popularitet förbyttes till motsatsen. En revolution utbröt Rom i slutet af år 1848 och Mazzini trädde i spetsen för den till republik ombildade kyrkostaten. Se dan denna republik dukat under för den franska interventionen, har han för det me sta fört ett kringirrande lif och lefvat så som landsflykting dels i Schweiz dels i London, ständigt fortsättande sin agitation för grundläggandet af en italiensk republik. Sedan genom Cavours politik och Garibal dis djerfva fälttåg i Neapel ett italienskt konungarike i stället blifvit grundlagdt. sökte hans vänner länge förgäfves attipar lamentet utverka rättighet för honom att återvända till Italien. Hans val till deputerad i italienska parlamentet år 1865 an nullerades. Men han hade redan förut sjelf förklarat, att han såsom republikan icke kunde mottaga detsamma. Han stod inära förbindelse med de demokratiskt republikan ska sträfvandena i hela Europa. Man ville en tid påstå att han stod i samband med föreningen Internationale; men utan grund Han har på senaste tiden på det mest afgjords sätt uttalat sig emot detta samfund. Ha intresserade sig varmt för de arbetande klas I sernas höjande så väl i intellektuelt och mora PEO SEN NAKEN