Aftonbladet – 12 mars 1872, sida 2

partilidelser ieke förblindade allmänna meningen i landet skall utan tvifvel instämma med den reservant, com uti regeringens i fråga varande beslut endast sett ett beröm: värdt fortsatt bemödande att åt våra stridskrafter gifva så stor användbarhet och duglighet, som för handen varande omständigheter kunde medgifvaå. Resultatet af hela denna på förhänd så mycket utbasunade framställning blir utan tvifvel det, att båda kamrarne lägga betänkandet till handlingarne, Första kammaren med ogillande, den Andra utan uttalande äf något omdöme. Detta har köonstitutionsutskottets majoritet utan tvifvel förutsett; den har, det ser man tydligt af hela fram ställningen, icke förutsatt något slags positivt resultat. Men hvad har då ändamålet varit med hela anmärkningen? Synbarligen intet annat än att få lemna ett parti inom Andra kammaren tillfälle att urladda sin bitterhet, hvilket möjligen kan vara sub jektivt tillfredsställande, men dock icke är till det ringaste objektiva gagn, emedan mar mycket väl vet i alla fall att en sådan bit terhet finnes, på vissa håll uppriktig och beroende på missuppfattning af förhållande emellan klassintressen och det allmänna: intresse, på andra håll åter mycket konst lad och egentligen Bestående af sinslage: ärelystnad. Troligtvis blir den enda följ den en förökad schism emellan Första oci Andra kammaren och en stegrad bitterhe emellan särskilda fraktioner i Andra kam maren. Men åt en tilltagande förbistring vårt parlamentariska lif har ingen skäl at glädja sig, om icke de, som önska fiska grumligt vatten, och de, som i afseende p våra nya parlamentariska förhållanden stillhet tänka: ju sämre, desto bättre!