Aftonbladet – 9 mars 1872, sida 2

STOCKHOLM den 9 Mars. Första kammaren har genom sina täta plena på sista tiden och sin i allmänhet raska behandling af frågorna kommit derhän, att vid dess korta sammanträde på förmiddagen i dag blott tvenne andra gången bordlagdabetänkanden från statsutskottet funnos på föredragningslistan. Det första af dessa, rörande regleringen af utgifterna å nionde hufvudtiteln eller allmänna pensionsoch indragningsstaterna, blef med följande undantag i alla punkter godkändt. En af K,. M:t äskad, men af utskottet afstyrkt pension å 200 rdr årligen till aflidne öfverstelöjtnanten J. G. Schanders dotter, Lotten Schander, blef, på af hrr Stråle, Faxe och af Klint framställda billighetsskäl, bifallen. Endast grefve af Ugglas talade mot densamma och detta ur synpunkten att en tjenstemans förtjenster väl borde, då de voro i högre grad framstående, berättiga enka att komma i åtnjutande af pension, men icke barn, som hunnit till mogen ålder. I nionde punkten hade utskottet tillstyrkt att till understöd åt sådane efter 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsmän, som deraf äro i behof, till K. M:ts disposition för 1873 anvisa ett belopp af 20,000 rdr, dock med vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga30 rdr för hvarje understödstagare. Grefve C. G. Mörner, som ansåg staten vara skyldig att åt dessa gamla krigare gifva en väsentlig hjelp, yrkade borttagandet af vilkoret rörande maximibeloppet, hvaremot grefve af Ugglas försvarade detsamma dermed, att K. M:t i en föregående skrifvelse i detta ämne just nämnt detta belopp. Vid anställd votering antogs den af grefve Mörner föreslagna förändrade redaktionen af punkten med 41 röster mot 34. Den sextonde punkten, afstyrkande K. M:ts förslag om en årlig pension af 300 rdr åt lektor L. A. A. Aulins enka och trenne små barn, gaf anledning till en ganska intressant diskussion. Den öppnades med ett anförande af statsrådet Wennerberg, hvari denne konstaterade den aflidnes duglighet såsom pedagog, vetenskapsman och författare. Hans oafbrutna arbete såsom författare af läroböcker hade ej åt honom inbragt större inkomster än 1200 rdr, och vid hans död uppgingo skulderna till dubbelt belopp emot tillgångarne. Hans enka och barn voro således fullkomligt medellösa. En tillgång hade de likväl, och ville statsrådet ej undanhålla kammaren kännedomen härom, Den bestod nemligen af en mindre summa, samlad genom inträdesafgifter för föreläsningar, som den aflidne förtjente lärarens kamrater hållit till förmån för hans enka och barn. Statsutskottet hade såsom skäl för sitt afslag anfört, att Aulin i en jemförelsevis kort tid tjenat staten. Sjutton års trogen verksamhet vore dock ej så obetydlig, och derför att den blef så tidigt afbruten, hann han icke heller upp i de högsta lönegraderna. Grefve H. Hamilton yrkade ock bifall till K. M:ts förslag, erinrande bland annat att, då en person, som förut veterligen ej gjort staten någon tjenst, i ett ögonblick af hänförelse offrade sitt lif för honom, anser han sin skyldighet vara att för detta enda ögonblicks tjenst draga försorg om dennes efterlefvande. Skulle ej samma skyldighet finnas mot enkan och barnen af en man, som ådagalagt en så hedrande och för samhället gagnande verksamhet som den aflidne? Äfven hrr Nordström, Arrhenius, Beckman, Bergstedt och till och med statsutskottets vice ordförande, frih. Funck, yttrade sig i samma riktning och, ehuru grefve af Ugglas försvarade utskottets afstyrkande, besvarades propositionen om: bifall till den af K. M:t äskade pensionen med enhälligt ja. Statsutskottets betänkande nr 27, tillstyrkande, dels en skrifvelse med anhållan; det K. M:t behagade låta, genom sakkunnige och tillförlitlige samt med de norrländska flottningsförhållandena fullt förtrogna personer, icke allenast verkställa en på noggranna OO NDORO INRE TRIES ENA