Aftonbladet – 8 mars 1872, sida 3

Strödda underrättelser. Kyrka och skola. Undervisningsväsendet på Sandvichsöarne. Vi ha i franska tidningen Le Temps funnit en artikel, som innehåller ganska märkvärdiga och öfverraskade underrättelser i detta ämne. Man inhemtar nemligen, att Sandvichsöarne eller, geåsom de också kallas, Havaiska öarnes undervisningsväsen är ganska väl ordnadt och i många afseenden till och med i några afseenden tagit försteget i liberal riktning framför åtskilliga af den gamla verldens stater. Vi vilja här meddela denna artikel, som är undertecknad af den havaiska undervisningsministern, hr OC. de Varigny, och således torde kunna få anses fullt tillförlitlig i afseende på uppgifternas riktighet: Hr de Varigny skrifver: Sju år efter sitt tillträde till regeringen, den 8 Juni 1864, lät konung Kamehameha V kalla mig till palatset och tillkännagaf. at han hade utsett mig till en af de tre medlemmar af unlervisningsrådet. Han lemnade mig också min fullmakt. Jag var redan finansminister och medlem af det hemliga rådet, men ingendera af dessa utmärkelser och icke heller någon af dem, jag sedermera fått, har gjort mig så stor tillfredsställelse, som jag erfor öfver att bli anförtrodd de helt och hållet lönlösa och ganska mödosamma funktioner. med hvilka suveränen behagade hedra mig. I flere år hade konungen sjelf, under det han var presumtiv tronarfvinge. varit medlem af detta råd, i hvilket han hade till kolleger konungarikets kansler och den förnämste af de stora cheferna. Undervisningsdepartementet är det enda bland alla offentliga departement, som ej beror af och lyder under någon minister, utan af ett råd, hvars medlemmar tjenstgöra utan lön och hvaraf en minister är stolt öfver att vara medlem. Det finnes i sjelfva verket ingen mer afundad titel på öarne, emedan någon fråga icke finns, som mer sysselsätter den allmänna meningen och som mer omhuldas af henne. Det är utan exempel i det havaiska parlamentets historia, att kamrarne någonsin ha förvägrat eller ens nedprutat den af regeringen begärda budgåten för undervisningsväsendet, och detta magiska ord tyckes ha privilegium på att med lätthet lossa på den allmänna penningpunens snören. Denna förvaltningsgrens andel i den allmänna budgeten uppgår erför också till en femtedel af statsutgiftdrna i sin helhet. Systemet af afgiftsfri och obligatorisk undervisning är gällande på den havaiska ögruppen. Föräldrarne förpligtade att låta lära sina barn läsa, va och räkna, på samma grund som de äro skyldige att föda, herbergera och kläda dem. I hvarje distrikt finnas cen eller flere oss: och flickskolor, allt efter distriktets storlek. Dessa skolor, uppförda af föga kostsamma materialier, byggas till hälften på befolkningens bekostnad, till hälften på departementets, hvaron vanligen drager försorg om handarbetet. Enahanda är förhållandet med byggnadens underhåll. Hvartdera könet har sin särskilda skola. Skolläraren tillsättes efter konkurrens af en ständig lokal komitå,i hvilken endast i detta fall gencralinspektören är ordföranle; denna komite består af distriktets fredsdomare, en ansedd medborgare, som utnämnes af det i Honolulu residerande högsta rådet, och en familjfar, som utses genom röstpluralitet af barnens föräldrar sjelfve. Den lokala komitån har uppsigt öfver skolan. tillser, att barnen ordentligt bivista lektionerna och afgifver hvar sjette månad en detaljerad berättelse till rådet. Genieralinspektören utnämnes af rådet och åtnjuter en jemförelsevis temligen hög aflöning förutom ersättning för resekostnaderna. Hans göromål bestå i att visitera ögruppens alla skor, föra ordet i lokalkomitterna vid frågor om rares utnämning och afskedande samt taga innedom om framställda anmärkningar. Dessa anmärkningar så väl som komitternas berättelser underställas det högsta rådet i sista instantien. Undervisningen är helt och hållet skild från religionsundervisningen. Staten, representerad af rådet, blandar sig på intet sätt i denna sistnämnda fråga, och det är hvarje skollärare strängt förbjudet att tala om religion eller undervisa barnen i någon viss religionslära. Det tillkommer föräldrarne i samråd med presterskapet af deras bekännelse att draga försorg härom. Skol