Aftonbladet – 8 mars 1872, sida 3

-Idesregementenas nästan hela dagen upptagi Jexercishus. Frih. af Ugglas ansåg att) då behofvet för . funnes så borde äfven anslag lemnas, i synne Ihet om kostnaderna för en dylik byggnad me I hvarje år växa. Så hade år 1864 för ändami let endast behöfts 29,000 rdr, medan nu erfo I drades 32.000 rdr. Dessutom medför exercise ipå höskullarne en årlig förlust, enär man :t I densamma ir förhindrad att uppköpa foder d I det är billigast. Grefve af Ugglas trodde att då frågan ej von af den mest trängande beskaffenhet, så bord man ej nu i strid mot utskottets hemställan yrk på bifall till K. M:ts proposition, i synnerht som utskottet varit mycket liberalt i andra afs enden och man måste tänka på att utskottsleds möterna af Andra kammaren måste redovisa fö denna burn de behandlat frågorna. Frih. Stjernblad anmärkte mot yttrandet at det skulle varit misshushållning att icke reda år 1864, då kostnaden var billigare, anlägga dett exercishus, att om man lägger räntorna unde tiden till det kapital som skulle erfordrats, s hade summan uppgått till vida mera. Vid anstäld votering segrade K. M:ts hem ställan med 58 röster mot 39 som vore för stats utskottets. I afseende på det begärda anslaget af 180,00 till ett husaretablissement i Landskrona hade ut skottet framhållit, att då frågan om armåorga nisationen ännu ej blifvit afgjord och möjligen sedan detta skett, det värfvade kavalleriet skull kunna komma att utvidgas, så borde man ej, så som K. M:t hemställt, försälja etablissementel i Engelholm, Helsingborg och Ystad, hvada tskottet afstyrkt beviljande af anslaget, met ket, jemte köpesummorna för sistnämnde trenue etablissement, kostnaden för ordnande af etablissementeti L krona skulle bestridas Hr Abelin ansåg erligen att om det värf vade kavalleriet skulle komma att utvidgas detta borde förläggas till Skåne, men det funnes: ingen förhoppning om att något sådant inom er närmare framtid skulle kunna förverkligas. Tal hemställde derföre om det kunde vara skäl at uppskjuta en åtgärd som afsåge att afbjelpa et länge öfvorklagadt ondt och att befrämja et! vigtigt vapens bästa. Skulle det verkligen vid blifvande reorganisation komma i fråga att med förbiseende af alla militära skäl förlägga det värfvade kavalleriot i spridda garnisoner, så skulle, såsom tal. visade, i alla fall icke de nu varande etablissementen kunna användas. Tal. hemställde derföre att då finansiella hinder icke mötte, K. M:ts förslag måtte bifallas. Hr af Klint fann den af utskottet framställda motiveringen tillräcklig och framhöll att riks dagen borde tillse att K. M:t vid en blifvande armtorganisation hade fria händer, så att om det till exempel af finansiella skäl icke låte sig göra att, såsom meningen varit, förlägga en del artilleri i Carlskrona, riksdagen då icke måtte ha gått K. M:t i förväg, utan att han ej kunde bibehålla denna del i Landskrona. Utskottet. som till en början tänkt än hit än dit i saken, hade slutligen fått upplysningar som man icke anat. Tal. trodde att utskottet handlat fnilkomligt rätt då det afstyrkte bifall till K. M:ts proposition. Statsrådet Weidenhjelm framhöll att fördelarne af det värlvade kavalleriets förläggande till en och samma plats och under samma befäl icke blifvit bestridda. Då härtill komme att eta blissementen i Engelholm och Helsingborg vore sådane, att de icke kunde begagnas utan att de ombyggdes, så vore allt skäl att bifalla K. M:ts proposition. trefve af Ugglas framhöll att den förnämsta betänkligheten mot bifall legat deri, att i K. M:ts proposition denna fråga ställts i förbindelse med örläggandet af artilleri till Carlskrona utan att kostnaderna härför blifvit uppgifna, och då saken kunde vara så brådskande, hade utskottet funt att det skulle vara välbetänkt om den uppefve C. G. Mörner framhöll att det här icke som i föregående punkt vore fråga om endast 2.000 rdr utan om 189.000 rdr, hvilket vid en blifvande votering, som nog komme att ega rum, kommegatt väga mycket. Man borde derföre ej spänna bågen för högt utan yrkade tal. på afslag. Hr v. Möller fonn det besynnerligt att icke ntskottet meddelat de uppgifter som vore erforlerliga för att man skulle veta huru saken står och begärde att upplysningar måtte lemnas. Frih. Stjernblad yttrade att det inöfvade kavalleriregementet vore i mycket godt och tjenstbart skick, hvilket talade till förmån för att, såsom hittills, hålla detsamma i spridda garnisoner. Hr Abelin skulle varit tacksam om utskottet uttalat hvad det hade emot förslaget, så att han kunnat bemöta det. En tal. hade yttrat att man velat det K. M:t skulle ha fria händer. Detta syntes tal. som en anklagelse och var ett mindre väl betänkt och bepröfvadt sätt att gå till väga. Jm K. M:t gjort och riksdagen gillat ett dylikt örslag, kunde tal. icke föreställa sig att detselermera skulle blifva ändradt. Egentliga orsacen till utskottets obenägenhet torde ha varit att letej visste, om exercisplats funnes vid Carlskrona, Her kände kostnaderna för ordnande af en sådan. Då förslaget afgafs hade tal. redan kännedom mm att sådan plats fanns, men ingeniörofficerarne voro vid denna tid ute på resor, hvadan då icke lågot bestämdt förslag blef uppgjordt. Nu hade n undersökning skett, och man inhemtade af apporten att 3!, mil från Carlskrona finnes en lylik plats som egnar sig synnerligt väl till mavövreringsfält. Der finnas blott några backstugor och platsen utgöres af en stor öppen hed, 3 å 4000 ot lång och 2000 fot bred samt med en skottlinie of 000 fots längd. Tillgång på vatten finnes ifven. Denna plats synes i alla afseenden blifva n ändamålsenlig exercisplats för en större, af vlla vapen bestående trupp. Vid Landskrona fines icke längre skottlinie än 3 å 400 fot. Vid anställd votering segrade utskottets förslag ned 56 röster mot 37 som voro för K. M:ts förslag. Ohiga punkter af statsutskottets utlåtande biöllos.