Aftonbladet – 6 mars 1872, sida 2

Det af franske inrikesministern Lefranc å regeringens vägnar framlagda lagförslaget mot pressen, hvilket väckt så mycket uppseende och framkallat en strid, hvilkens utgång motses med så mycken spänning, synes efter all anledning komma att gå igenom endast med vissa modifikationer, hvilka dock knappast torde komma att blifvaafså genomgripande beskaffenhet, att de förorsaka någon ministerkris, ehuru de, om de antagas, torde ha till följd Lefrancs af. gående såsom inrikesminister. De ledande komitberna för vensterns fraktioner höllo, berättar Times korrespondent, den 29 i förra månaden ett sammanträde, der samma fråga afhandlades. Jules Favre redogjorde dervid för ett samtal som han haft med Thiers före framställandet af den resolution som beslöts af venstern den 28 Februari. Han förklarade, att Thiers försäkringar vore fullkomligt tillfredsställande. Republikens president hade tillbakavisat hvarje tanke på att han skulle skilja sig från venstern, och förklarat, att han icke skulle samtycka till någon modifikation, hvilken förändrade karakteren af Lefrances förslag. Till följd af dessa upplysningar beslöt mötet att utan förbehåll understödja förslagets förändring. Det utskott, som skall afgifva betänkande öfver i fråga varande förslag har tillsatt en subkomite af tre medlemmar, hvilken den 2 dennes skulle meddela sitt utlåtande. Nämnda komits öfverläggningar skola vara hemliga. Diskussionen i franska nationalförsamlin gen angående petitionerna till förmån för den heliga stolen, hvilken skulls börja den 2 dennes har, berättar Times spe cielle korrespondent, blifvit uppskjuten till följd af meningsskiljaktigheter inom mini sterrådet. Thiers har nemligen förklarat. att Frankrike icke kunde öfvergifva den po sition det intagit såsom den katolska trons försvarare, och att det var en gifven sak att man måste antaga den dagordning, gevom hvil: ken majoriteten förklarat sig understödja de resultat, till hvilka petitionsutskottet kommit. Utrikesministern Remusat har deremot för.