Aftonbladet – 6 mars 1872, sida 2

Statsutskottes utlåtande i anledning afrerisorernas berättelse om verkstäld gransking af de under kommerskollegii förvaltling ställda fonder och medel blef af kamnaren godkändt. Andra kammaren har i dag till behanding förehaft utlåtandet rörande Femte hufvudtiteln: Kammaren har dervid afslagit såväl de begärda, nen af slatsutskottet afstyrkta, anslagen af 6400 rdr till arvoden it underingeniörer vid mariningeniörstaten, vf 30,000 rdr till aflöningar åt extra maskinister samt extra handtverkare äfvensom förbättring i aflöningen för underbefälet vid timmermansoch handtverksstateriia, som ock det af utskottet tillstyrkta anslaget af 5400 rdr till arvoden åt minafdelningens befäl och manskap. Då dessa anslag blifvit af Första kammäåreii Beviljade, komma alltså om dem gemensamma voteringar att ega rum. Den ledande tanken vid kammarens beslut i dessa punkter var, enligt hvad som framgick af ett grefve Posses yttrande, att man genom att vägra alla ökade anslag till flottans personal, vill utöfva en påtryckning på regeringen till åstadkommande af sådana förän dringar i organisation af sjövapnets personal; att genom inskränkningar och besparingar, der sådana kunna ega rum, tillgångar beredas till de nya behof, som kunna förefinnas, erinrande grefve Posse om en af honom förut gjord framställning rörande det missförhållande, som hos oss eger rum i de kostnader, hvilka åtgå för flottans personal och de, hvilka användas på materielen, ett missförhållande, hvartill icke något motstycke förefinnes i något annat land. Sjöministern, frih. Leijonhufvud, förklarade emellertid en sådan påtryckning vara både öfverflödig och utan verkan, då det redan arbetas i denna riktning, men med hänsyn till våra förhållanden och det afseende, som måste fästas på enskildes rätt, sådana reformer eiidast kunna långsamt genomföras. Kammaren afslog jemväl det till påbörjande af ett nylt verkstadskus vid Stockholms station begärda anslag af 100,000 rdr. Såsom man torde erinra sig, återremitterades frågan härom af Första kammaren och det är således ännu oafgjordt huruvida rörande densamma gemensam votering kommer att ega rum eller ej. Till byggande af krigsfartyg beviljade kammaren, i enlighet med statsutskottets förslag, för år 1873 en summa af 700,000 rår, i stället för det af K. M:t begärda belop pet 1,700,009 rdr. Då Första kammaren för sin del beviljat 1 million rår, kommör älltså beloppet af detta anslag att slutligen be stämmas genom gemensam votering. Hvad statsutskottet i öfrigt tillstyrkt i afseende å anslagon under denna hufvudti tel blef af kammaren bifallet. Beslutet rö rande anslag af 217,000 rdr till verkstäder i Carlskrona föregicks af en längre åcbatt hufvudsakligen rörande lämpligheten af at! staten sjelf verkställer nybyggnader af far tyg. Det upplystes emellertid att deifråga satta verkstäderna hufvudsakligen afsåg reparationer och sådana anordningar, at dessa må kunna utföras lämpligare och bil ligare än nu är händelsen. Anslaget bi fölls med 90 röster mot 83. — Förslage om ett anslag af 330.000 rdr till kanonel och ammunition föranledde ett återuppta gande af polemiken mellan br Palander och sjöministern rörande användbarheten af d hos oss antagna bandade gjutjernskanonerna gående den förstnämnde tal:s yttrande wu på att framhålla angelägenheten att dett: Islags kanoner underkastas sträng pröfning linnan tillverkningen deraf fortsättes. Kam I maren, som, i likhet med statsutskottet, an Isåg sig ej böra inlåta sig i de tekniska de taljerna, beviljade anslaget utan votering KEFRSEENARNSTNINEtSN KARE