Aftonbladet – 5 mars 1872, sida 2

Bland de vigtigaste frågor, som för närvarande stå på dagordningen i Frankrike, är den om armåorganisationen. Frankrikes olyckor under det sista kriget ha föranledt en allmän öfvertygelse om det hittills rådande militära systemets otillräcklighet att betrygga landets försvar. TIden om införandet af allmän värnepligt i stället för konskriptionenoch om afskaffandet af rättigheten att lega har på senaste tiden vunnit mycket insteg, ehuru de ännu alltjemnt stöta på motstånd hos anhängarne af traditionerna från kejsardömets tid, hvilka frukta för en allmän folkbeväpning. Emellertid har en subkomit, hvilken blifvit tillsatt för att utreda frågan om rekryteringen, afgifvit ett af Chasseloup-Laubat uppsatt betänkande, hvilket tillstyrker obligatorisk krigstjenst med vissa undantag och afskaffandet af lega. Utskottet synes äfven ha kommit till det resultat, att krigstjenstskyldigheten, hvilken skall räcka icke mindre än 15 eller 17 år, bör fördelas på tre perioder, nemligen fem år i den aktiva armån, fyra i reserven och sex eller åtta i ett slags nationalgarde eller landstorm, som skall skydda territoriet och fästningarna. Andra subkomiter ha blifvit tillsatta för att utreda frågan om befordringsväsendet, provianteringen och läkarevården inom armån, När det förberedande arbetet är afslutadt, skall det för armå6väsendet tillsatta utskottet börja arbeta såsom ett helt, för att förena till ett helt de särskilda subkomiternas förslag angående olika delar af armborganisationen och, om så behöfves, modifiera dem. Följaktligen skulle det ännu vara omöjligt att lemna en redogörelse för det nya armåförslaget. Det existerar endast i sitt frö. Allt är ännu outveckladt. Det har ryktesvis berättats att Thiers skulle ämna utfärda ett budskap för att lugna landet med afseende på den nuvarande situationen, Enligt underrättelser från Paris af den 28 sistl. Februari lär detta rykte våra ogrundadt. Föröfrigt skulle han deruti endast kunna upprepa sin ofta uttalade afsigt att upprätthålla öfverenskommelsen i Bordeaux. På frågan, hvarför han icke styrde med högern och högra centern, riktade han som svar till flere medlemmar af majoriteten några ord, som icke saknade ett visstintresse. Han förklarade nemligen, att han icke ville likna konung Ludvig Philip, som stödde sig på en majoritet, hvilken representerade blott en del af nationen. Jag har ofta förutsagt honom, sade han, att hans sonson icke skulle komma att följa ef-ter honom. I stället söker jag regera med hela församlingen samt hela landet och skall följa denna politik, tills preussarne fått sin betalning och hafva upphäft ockupationen. Då må församlingen göra hvad hon vill, utropa en monarki eller en republik; jag skall då draga mig tillbaka och församlingen äfvenledes. Tills detta sker fordrar ——