Aftonbladet – 1 mars 1872, sida 3

1 ningens ordnande. Y Hr Liss Olof Larsson hemställer nu i sin moeltion, det riksdagen måtte hos K. M:t upprepa slsamma underd. anhållan, som rikets ständer i e I sistberörda skrifvelse af den 16 Maj 1863 framIställde, hvilken hemställan utskottet anser sig desto hellre böra förorda. som de skäl, hvilka i bemälda skrifvelse af rikets ständer andragits för att visa befogenheten, lämpligheten och gagnet af den äskade åtgärden, synas utskottet vara i högsta grad bindande och öfvertygande. Och om under den tid. hvilken förflutit sedan rikets tänder inför K. M:t framställde dessa skäl och n derpå grundade anhållan, att Carolinska institutet måtte få samma rätt som de medicinska I I fakulteterna att anställa medicine kandidatexamen, ingenting förekommit af beskaffenhet att i någon mån förringa vigten och giltigheten af dessa skäl, finner utskottet härutinnan grundad anledning att nu ånyo upptaga de hufvudsakligaste af desamma. Rikets ständer anförde sålunda bland annat föl BR ts ständer hafva ej kunnat inse, huru något stöd för borttagandet af den teoretiska studiikursen och examen från Carolinska institutet kan sökas i omförmälde underdåniga skrifvelse (af den 10 December 1857). Ty medicinska undervisningens fördelning på 3 läroverk, som, enligt rikets sti rs yttrande, skulle medföra fördelen dels af täflan för undervisningens fullkomnande, dels att, om ett ämne låge nere vid ett läroverk, samma ämne skulle kunna vid ett annat upprätthållas, bör icke gerna kunna tolkas Iså, att rikets ständer åsyftat den teoretiska un1 I dervisningens och examens borttagande från det I Jena läroverket — och det just från det fullstänb digaste — hvarigenom begge fördelarne, nemligen såväl täflan som delaktighet i NPpLätt hål. landet af de teoretiska läroämnena, skulle göras om intet, i hvad på institutet ankomme. Någon samverkan mellan läroverken synes icke heller kunna befordras genom att det ena läroverkets verksamhet uti den teoretiska undervisningen göres omöjlig. — I betraktande häraf och af innehållet i såväl rikets ständers underd. skrifvelse vid 1840—1841 årens riksdag, hvarom ofvan blifvit förmäldt, som ock sednare delen af Iden underd. skrifvelsen den 10 December 1857. hafva rikets nu församlåde ständer ansett bortI tagandet af den teoretiska undervisningen och Jexamen från Carolinska medico-chirurgiska instiTtutet långt ifrån att öfverensstämma med rikets Iständers förut nttalade önskan, tvärtom strida mot både ordalydelsen och meningen 1 rikets Iständers berörda skrifvelser. — Dessutom kan man ej undgå att i den ifrågavarande anordninIgen anmärka en annan inkonseqvens. Emot komi-. terades hufvudförslag, att inrätta ett enda fullIständigt medicinskt läroverk i Stockholm, har erinrats. att det vore skadligt i vetenskapligt hänseende att skilja medicinska fakulteterna från universiteten, i och för det samband som finnes : alla vetenskaper emellan; men en vida större :! skada måste tillskyndas den mepicinska vetenska! pen och läkarebildningen, då från detfullständigaste medicinska läroverket frånskiljes en del af: de ämnen, som ingå i den medicinska kursen och ! hvilka alla så nära sammanhänga med hvarandra, eller just de ämnen som äro de grundläggande uti den medicinska bildningen. . Rikets ständer anso eka nödigt att här ingå i bedömande ef tillräckligheten ua er otillvickligheten utaf redan befintliga lärarekrafter på det ena eller andra stället; men då, vid pröfningen af hvad som till utjemnande af förhållandet blifvit åtgjordt, företer sig det egna förhållande, att det läroverk, åt hvilket statsverket bestått de flesta lärostolar, blifvit beröfvadt undervisning i en del ämnen, för hvilka det eger särskilda lärare — ty då rättigheten att undervisa måste anses endast skenbar, då den wndervisande icke tillerkännes rätt att i undervisningsämnena examinera eller öfver lärjungarnes framsteg afgifva betyg — hafva rikets ständer ej kunnat undgå att åtmistone anmärka, hurusom icke på något sätt tillgodogiorta den besparing åt statsverket, som derigenom kunnat vinnas. utan lärostolav bibehållits, hvilkas overksamhet legaliserats och hvilka derigenom förvandlats till sinekurer.Sedan Rikets Ständer derefter uppräknat de 8 ämnen, hvilka ingå i medicine-kandidat-examen, och de 10. som tillhöra medicine-licenciat-examen, fortsätta de: -Begge examina omfatta således 18 ämnen; och då medicinska fakulteterna hatva sig uppdragen såväl undervisningssom examensskyldighet för båda dessa examina, äro alltså de 118 ämnena fördelade i Upsala på 10 lärare och i Lund på 7. Det vill då synas rättare och för undervisningens bästa mera fruktbringande att fördela de 18 läroämnena på de 18 lärare, som Carolinska institutet eger. än att fördela dessa 18 ämneh, såsom t. ex. i Lund, på 7). Om det måste erkännas att institutets Öfverlägsenhet i lärareantal och materiella resurser ligger öfvervägande inom det praktiska gebitet, så hafva rikets ständer dock ej kunnat finna giltig grund för det jemväl framställda påståendet, att imstitutet är wnderlägset medicinska fakulteterna i förmåga och lärgrekratter fill att meddela undervisning och anställa pröfning i de teoretiska ämnena. AT den förteckning på lärarne vid de olika läroverken, hvilken blifvit rikets ständer meddelad, yes nemligen att institutet äfven i detta hänseende är bättre lottadt än fakulteterna.Vidare anföres: Att bibehålla en lärare i ett ämne, som tillhör den teoretiska examen, utan att lemna honom i behåll rättigheten att exami; nöra, och att sålunda fortfarande kreera profes sorer i fysiologi, i anatomi, i kemi etc. med, töreläsningsskyldighet, men utan läriungar, synes rikets ständer innebära ett förbiseende lika mycket af vetenskapens auspråk som af det allvindar rätt att ej se statons medel gagnlöst använda. a Rikots ständer hafva ock lätt kunnat fattan uen ifver, Carolinska institutets lärare visat för 1: att få behålla den teoretiska undervisningen, av hvars borttagande från institutet kastar på det-a samma icke blott misstankan utan beskyllningen Mm för otillräcklig vetenshaplighet; och anse rikets i7! ständer deras strid för hvad som blifvit benämndt tc institutets förlorade rättigheter just innebära en sc borgen för de förho pningar, man är berättigad I In att bygga på den fria täflan emellan de olika E läroverken, enär det i sjelfva verket icke är rättigoc beter, utan skyldigheter, institutet vill återvinna. de Förlusten har emellertid, enligt rikets ständers m omdöme, hårdast drabbat den medicinska undervishe ningen och på samma gång samhället. På de jfö mindre medicinska läroverken hopas en alltförhs vidsträckt undervisning okyldighet, då man derst emot hindrar det fullständigare läroverket atttil begagna de krafter som det eger till undervis-ks ningens fromma, Genom att monopolisera vid ha jakulteterna den teoretiska undervisningen och m examen, inskränker man den fria vetenskapliga ific flan med dess goda följder och vållar dymesp lelst, att de tvenne minst fullständiga läroverfö kens smärre krafter tagas i ett onaturligt stort ni unspråk, under det att tärarne vid institutet, iivå seende på undervisningen i teoretiska lägoäm-!m: n. så att säga, sättas på indragningsstat.. til I afseende på den fria täflan, som med det da mu framställda förslaget jemväl åsyftats, har man påstått, att det vore omöjligt och obilligt attheära, det de två läroverken eller universitetens 16 medicinska fakulteter, med betydligt mindre läpa areantal, skulle kunna täfla med det tredje eller i ga nstitutet. som eger tera lärare än de båda ansk Ira tillsamman. Men om än universitetens me-! ae licinska fakulteter ega mindre läraereantal än in-an titutet, åligger det likväl, så som den medicinsg ;ka kursen för närvarande är ordnad, minst 8afjde nstitusets lärare att under en viss tid af studiibe kursen äfven lemna fakulteternas lärjungar kli-de risk undervisning på de större sjukvårdsanstal-)A; serna i hufvudstaden, hbyarigenom den förespegade orimligheten af täflan helt och hållet för-Im, 4 mm rt bet or tr RM VU QR oc Mm cc Hr het mA HH Dr dt I oc 2 kt kr ta Dr kmr om