sirmgiska institutet af samma datum utfärades. I det förra förklarades de läkare, hvilka genomgått fullständig studiikurs vid Carolinska initutet och aflagt såväl kirurgie magisterexamen som hittills stadgade embetsprof, vara kompetente att söka och vinna förslag och befordran ill alla läkarebeställningar i statens tjenst, för hvilka ej särskilda kompetensvilkor nu blifvit i nåder fastställda, samt berättigade att genom afäggande af disputationsprof vid ettdera universitetets medicinska fakultet förvärfva medicine loktors grad, genom hvilken lilkställighet ibeordringsrätt för dem som vid universiteten och Oarolinska institutet genomgått sin studiikurs, ill fullo erkändes det senares förmåga att dana ika skicklige läkare som de medicinska fakul.eterna. Genom nämnda stadgar erhöll vidare Carolinska institutet, så vidt möjligt var, samma karaker som en medicinsk fakultet. Men detta oaktadt blef Carolinska institutet, vars öfverlägsenhet öfver de medicnska fakuleterna både med afseende på lärarekrafter och friga hjelpmedel för den medicinska underyisingen dock var allmänt erkänd, icke ett sidoyrdnat utan blott ett underordnadt läroverk i örhållande till nämnda fakulteter. Genom förekriften att medicine kandidat-examen endast fick läggas inför universitetens fakulteter, beröfvales nemligen Carolinska institutet allt annat inlytande på den teoretiska delen af läkarebildungen än det, som kan utöfvas under den förerädesvis praktiska undervisning, hvilken förbeeder medicine kandidaten till licentiat-examen. Lösningen af den medicinska frågan vid detta illfälle skedde alltså på det sätt, att den bäst utrustade medicinska läroanstalten i riket fick wrbeta endast med half kraft, derigenom att den .eoretiska afdelningen af densamma dömdes, om cke till overksamhet, dock till en emot dess förmåga icke svarande verksamhet. Denna lösning öfverensstämde emellertid ingaunda med rikets ständers åsigter och afsigter, hvarföre de vid näst påföljande riksdag i underlånig skrifvelse af den 16 Maj 1863 förklarade, att de icke tveka att såsom en väsentlig brist i sednast vidtagna anordning beträffande den medicinska undervisningen, och såsom icke öfverensstämmande med de afsigter, rikets ständer vid särskilda tillfällen tillkännagifvit i fråga om n sådan organisation af Carolinsha medico-chirurgiska institutet, att skickliga läkare för alla renar af medicinalverket för statens behof der sunna danas, anmärka det förhållande, att den eoretiska och praktiska undervisningen vid detta äroverk blifvit åtskilda; i sammanhang hvarned de i underdånighet anhöllo, det K. M:t äckes medgifva Carolinska medico-chirurgiska nstitutet rätt, att, i likhet med universitetens nedicinska fakulteter, anställa såväl den teoreisk-medicinska etler så kallade medicine kandilat-examen som den praktiskt medicinska eller medicine licentiat-examen, samt att kongl. stadarne för bemälde institut af den 26 April 1861 måtte i öfverensstämmelse härmed varda ändrade och de åtgärder i öfrigt vidtagas, som för be: ordrande till verkställighet häraf må finnas nöigar. enna wunderdåniga skrifvelse har emellertid innu efter snart 9 års förlopp icke ledt till nåzon annan påföljd, än att vederbörandes yttranlen deröfver blifvit infordrade. (Forts.)