Aftonbladet – 27 februari 1872, sida 3

(Insändt.) Karteverksfrågan. Bland ärenden, som snart förekomma till afgörande vid riksdagen, intager den så kallade karteverksfrågan ett framstående rum, hvilket antagande torde få anses vara berättigadt, om man ihågkommer att karteverken kosta statsverket omkring 300,000 rdr årligen. Riksdagen är 1870 begärde att K. M:t ville taga under ompröfning, i hvad mån karteverken kunde ställas i närmare samband med hvarandra samt kostnaderna för dem inskränkas. En komit utsågs derefter för frågans utredande, och har K. M:t, hufvudsakligen i öfverensstämmelse med denna komit6s tillstyrkan, den 15 December sistlidet år, bestämt hufvudgrunderna för karteverkens arbeten och karteutgifningen, samt dervid stadgat, att det ekonomiska karteverket tillika med det särskildta karteverket i Norrbottens län, skola, från början af år 1873, ställas under styrelse och ledning af chefen för topografiska kåren. Deremot är under riksdagen motion väckt af hr Helander om uppskof tills vidare med verkställigheten af K. M:ts beslut den 15 December; att det begärda anslaget för år 1873 till ekonomiska karteverket må beviljas att utgå, med vilkor att arbetena fortfarande utföras under landtmäteristyrelsens ledning samt att riksdagen ville hos K. M:t anhålla att till nästa riksdag få motse detaljerad plan för karteverkens bearbetande inom landtmäteriet, under vissa uppgifna grunder, bland hvilka den att, sedan topografiska kåren blifvit förenad med generalstaben, äfven den topografiska detaljen af karteverket öfverflyttas till landtmäteriet. Det är verkligen stor skada för saken att denna angelägenhet blifvit behandlad med så betydande och onödig utförlighet, att det vill ej ringa tid och tålamod till, för att, i synnerhet för den med saken ej förut förtrogne, bilda sig ett säkert omdöme derom. Vi tro derföre att det kunde vara nyttigt att här sammanföra hvad som i ärendet synes oss vara af hufvudsaklig betydelse. K. M:t har vid flere föregående tillfällen pröfvat enahanda fråga, som den nu förekomna, om ekonomiska karteverket förening med topografiska kåren och under chefens för denna kår ledning; men alltid förut funnit skäl afslå härom gjorda framställningar. Månne nu några andra vigtigare skäl och omständigheter blifvit anförda, efter som resultatet har blifvit annorlunda? Vi leta förgäfves derefter uti det vidlyftig: betänkandet och de tre gånger vidlyftigare reservationerna. Bland dessa senare finner man i synnerhet en utmärka sig för mycket god vilja att framleta dylika skäl. Be