Svar på genmälet mot -Några ort angående Kongl. flottans grofva kanoner. Till redaktionen af Aftonbladet. Då föredraganden Os illesi 1871 i Kongl: Ör logsmannasöllskäpet kpdrat de äimärknitigar in sändaren uti Åttonbladet af den 5 dennes gjorde mot föredragandens anförande vid K. Örlogs mannasällskapets högtidsdag, med ett genmiäle: uti nyssnämnde tidning af den 17 dennes, så an ser sig insändaren böra med några ötd bösvate nämnde Cenmile. emedan en tystnad möjligen skulle kunna tolkas som .om vi funnit oss öfver bevisade af de skäl har anfört till stöd för sir sats, att man ej skall lyckas åstadkomma en på litlig bandad gjutjernskanon af gröfre kaliber fn 8,08 svenska tum, . . Till en början måste vi likväl fritaga oss från beskyllningen att ej hafva ärligt sö t uppfatta andemeningen af hans anförande. Vi hbetvifla att någon. som skulle afgifva ett samvetsgrannt yttrande öfver det intryck han erhållit efter fom läsandet af detta anförande, kan sägs Anhat än det är egnadt att ingifvå misstroende till de kanoner. kvilka i dessa dagar kommit Kongl. flottän till del, samt att detta misstroende afser icke allenast att deras verkan bör vara större än 8,08 tums kanonernas, utan ock — och detta är den röda tråd. som genomgår hela anför nde att när initialhastigheten öl de bandade fjenlemskanongrag d nilmänlet sakta hållbarhet. Men vi vilja icke har uppehålla oss med bevis att Vi såväl uti anförandets andemening som ordalydelse haft skäl till vår uppfattning, utan sedan föredraganden nu i sitt genmäle förklarat, dels att af hela hans anförande framgår att an änser gröfre kanoner än 8,08 tums vara at nöd och tror ej att man hos öss skall lyckas Astadkomma eu pålittg kahoW Bröfre AN os tum. och delsntt han ej betviflat att man skulle uppnå en tillfredsställande initiallastighet ur 8,08-tumskanonen, så anse vi således frågan om de 8,08tums-kanonernas pålitlighet afgjord, och detta med så mycket. mera skäl, som .föredragandtn stutligen filligger: Vårs betänkligheter afse just framåtekrit ändet och ingenting annat, ty om ock ej till alla bruk de bästa, äro dock våra nitvarande bakladdningskanoners kostnad ingalunda bortkastad, de kunna vara på si plats på många ställen, om ock ej på allas, Således blir tvisteämnet, eller att våra bandade gjutjernskanoner ej skalle kunna följa med i täflingen, inflyttadt på ett nnnat område, nemligen inom dö kalibrar. som äro gröfre än Bos tam, De skäl hyarigenom föredraganden hoppas gifva frågan sin rätta ståndpunkt. och som skulle visa arten af de betänkligheter han hyser mot bandade gjutjernskanoner af gröfre kaliber kh 8.08 sv. tum, vilja vi Där upptaga till gfånskning och: beSvarande i sanimå ördning som de förekomma Tsgenmälet. : 1:09, Föredraganden anser att .pansarets tilläxt på tornfartyg ända till 15 å 18 tum fordrar sraftigare kanoners. Detta är ett påstående, som Vt oss aldrig blifvit bestridt och ifall föredraganlens anförande el innhehållit några andr: äntydlingar än att jemte 8,02 turis kaliberi äfven eh törre borde för k. flottäns behat aäskattas. hvilet ni framgår, af hans Fenmäle, så hade insänlaren ej halt Hhågon anledning att uppträda med mninärkningar mot anförandet. 2:0. Att våra grannländer Norge och Dannark för sina nyaste tornfartyg anskaffat 10 inch 5.56 sv. tum) 18 tons kanoner. Vi förneka ej utt detta talar för att äften hos öss en gröfre lin Yr än 8,05 tuin bör antagas. . il denna punkt har föredraganden bifogat den nmärkningen att förutom Sverige intet annat and än Frankrike till skeppsbruk använder grofva andade gjutjernskanoner. Anmärkningensrikighet erkännes och orsaken .skola vi söka fördara i samband med svaret på nästa punkt, hvilen har följande lydelse : . 3:0. Att i sjelfva sakens natur ligger, att rjutjernet i allmänhet icke kan hafva samma notståndskraft för sönderslitning som stålet. Jet är en sanning att i gjutjometa natur och äfen i det smidda jernets. ligger icke samma motndskraft mot sönderslitning som i stålets. Men nnedomen af ensamt denna omständighet är ej og för bedömandet af dessa materialiers större ller mindre lämplighet till kanoner. Här forSo