Aftonbladet – 23 februari 1872, sida 3

I CE tb an ny ståleylinder kan i större åntal skott, av un — Sv som omgifv sättas uti de hopsmidda banaen, . Kn den remnade, hafva icke alla dessa uppgitter us den 85 tons kahoneh sin fullständiga motsvarig het hos våta bandade gjutjernskanoner? Ha ej med 8,08 turns kähonen sedan den erhöll si spricka uti gjutjernsgodset skjutits 47 skott oc är kanonen icke ännu användbar till försök När bakstycket å 9,24 tums kanonen afslets, s var det ef ennet än den inre gjutjernscylinder som brast, utati att de omgifvande stälbande anmärkningsvärdt skadades ock intet har hin drat att med dem omgifva en ny gjttjernseylin der: Dock nog härom, vi vilja ej i dessa äm nen blifta för vidlyftiga, men tveka ej att ut tala den öfvsrtygelsen, att den engelska tillverk ningsmetoden af groffa kanoner ej erbjuder si stora fördelar i jemförelse med vårt system, son föredraganden och flera med honom föreställ: sig. Deremot erkännes villigt att de stora ka italer England tippoffrar på sina artilleriförsök ör alt i desse Aiseendeh öfverglänsa de öfriga europeiska stormakterna, 1 hög grad uppdrifvif dess, ur teknisk synpunkt på 0 bara grunden byggda, system för kanontillverkningen. Och Hkväl, oaktadt dessa ihärdiga bemödanden be tvifla många fackmän att denna tillverkning har frommtideh för gig vck de hålla för mer än san nolikt att öm Ehngländ för en ståltillverkning jemförbar med Krupps ej en eäds smidd kanon vidare skulle tillverkas. os Då åenpa artikel redan blifvit längre än vi öns skat och 10f sjelfva kanonfrågan det ej kan vara af något intresse att Här afhandla den olikhet som förefinnes emellan föredragåiidens och insändarens uppfattning af militärisk och peisönlig takt: hos en i tjenst varande militärnär han uppträder äntingen som insändare i en daglig tidnings spalter ellef söm föredragande vid ett officiellt samfunds högtidsdag, så skulle vi önskat att här nedlä; pennan. Men vi änse som en skyldighet både mot föredraganden, oss sjelfve och möjligen äfven de läsare som följt lenind polemik, att yttra några ord med anledning ät en fertiss interveniens: När fördragandeä i sitb shtörande redogör för krutfrågan, hänvisas man genotn eä äpostille vid ordet krutfrågan. till en not, der man upplyses itt uppgifterna härom äro hemtade ur major MR lerckers årsberättelse i krigsvetenskapsakadeetis; Då vi ön jemföra hvad föredraganden ommäler (på sid. 269, 210 och början af 271 uti Tidskrift i sjöväsendet 1871) angående krutfråvan, med hvad ärsberättelsens författare tnfört i krigsvetenskapsakademiens handlingar 1871 id: 125—129) i samma ämne, så finna vi med Mmdäfitag af båge detaljer angående krutförsöken, ågra modifikationer i Ordsti ning och uttrycksätt — ett såmvetsgrant aftryck äl hvad årshetelsen innehåller i denna råga. Som vi einel: d ej inse riktigheten i de slutledningar årserättelsens författare dragit af krutförsöken, nen föredraganden inom öNlögsrannnasällska et lock reproducerat dessa slutledningar, så anskgo i oss ej böra underlåta att uti vår förra artikel ttra, att när man begagnar en källa bör man anälyserä vattnets heskaffenhet eller med anra ord man bör. granska krad man citerar, och illade att denna anmärkning gällde isynnerliast föredragandens uppgifter uti krutfrågaii, mtade ur major aft Klerckers årsberättelses. hade ej trott oss behöfva afgifvo den förklaing ätt i härmed icke afsåg de på grund af officiella räporter meddelade faktiska uppgiferna å nämnde årsberättelse, hvilkas tilllörlitghet vi ingalunda dragit i tvifvel, utan endast e med anlednitig af krufförsöken dragna slutsdningarne, hvilkas riktigliet vi. såsom ofvan ntyddes, fortfarande våga betvifla. Och härred afsluta vi detta svar På genmälet, men motigt ined nöje föredragandens vänliga inbjudning tt uti en militärtidskrift fortsätta frågans beandling. Ps.