Såsom vi förut vid åtskilliga tillfällen omnämnt hafva bonapartisterne i Frankrike på senare tiden åter börjat sätta sig i rörelse för att om möjligt genomföra en imperialistisk restauration. Att de bonapartiska stämplingarna nu måste ha nått en oroväckande höjd framgår tydligt af ett i går ankommet telegram, som meddelar att inrikesministern uti nationalförsamlingen framstält förslag om åtgärder till att förebygga och undertrycka hvarje angrepp mot nationalförsamlingen och den ur henne utgångna regeringen. Dessa åtgärder sägas visserligen förnämligast vara riktad emot de bonapartistiska och ultraradikala tidningarne, mellan hvilka det gemensamma hatet mot regeringen och nationalförsamlingen skapat ett slags entente; men då dessa tidningars utgjutelser icke på senare tiden varit fiendtligare än förut, kan man antaga, att de intriger och bearbetningar, som imperialisterne äfven utom pressen, särskildt vid de senaste valen till nationalförsamlingen, tillåtit sig, hafva lika mycken andel i regeringens beslut om extra ordinära åtgärders vidtagande för att upprätthålla det bestående, som de få imperialistiska tidningarnas våldsamma anfall mot Thiers och nationalförsamlingen. Hela den politiska situationen i Frankrike är också i närvarande ögonblick af den beskaffenhet, att det icke bör förealla underligt, om regeringen, vid åsynen af det hat, som för hvarje dag allt starkare gör sig gällande mot nationalför