Aftonbladet – 20 februari 1872, sida 3

Landoch folkbeskrifning. De nordamerikanska prairiernas uppodling. Härom skrifver en korrespondent till Kölnische Zeitung: Bland alla slätter, som upptaga stors sträckor i det inre af kontinenterna, hämmande samfärdseln folken emellan och inskränkande spridningen af växter och djur, tyckas de nord amerikanska prairierna komma att bli de första på hvilka kulturen vinner insteg. Natäykagmine åskådare skildra de förvandlingar, som från de ständigt framträngande nybyggena alltmer in: kräkta på grässtepperna mellan Mississippi och Klippbergen, såsom ovanligt hastiga och om: fångsrika. I American Naturalist berättades ny. ligen, att öster om Mississippi den egentliga prairie-karakteren endast på få punkter finnes OR och af tillförlitliga uppgifter inhemtas, att e fordne suveränerna på dessa vidsträckta områden, rödskinnet, bison-oxen, prairiehunden, skola åtföljas af många andra varelser, som här haft sitt hem, mot vester och norr, ty fejden mellan kultur och ödemark är här ojemnare än någonstädes eljest. en froktsamma prairiemarken lockar till si, nybyggare och underlättar genom sin inre oc sin ytbeskaffenhet i hög grad plogens arbete; två årtionden ha här varit tillräckliga att förvandla landskapsfysionomien, hvilket i de östra staternas skogiga och bergiga trakter icke kunnat ske -på århundraden; Kna ja har torfvan blifvit omvänd, förr än dels med kulturväxternas frön, dels sjelfständigt en mängd nya växtarter invandra, hvilka till en. del frodas yppigt och snart gifva prairiens bild nya drag, och icke heller saknas djur, som intränga i kolonisternas sällskap. Prairiernas ursprungliga Fauna och Flora visa härvid en förunderligt ringa motståndskraft, hvilket lika mycket beror af de inhemska arternas ringa antal som på deras egendomliga karakter. Det är begripligt, att i synnerhet träd. och buskar hastigt sprida sig från ster, då man ser, att barrträd af alla slag, björkar, bokar, alar och aspar nästan alldeles saknas i de -groves; som omkransa bäckarnes och vattenpölarnes stränder samt att de såväl som. deras. anförvandter mycket väl frodas på den största slätt, om de blott skyddas för prairiepeldsvådorna, Erfarenheten lär, att dessa sistnämndas talrikhet är en af orsakerna till dessa .steppers skoglöshet. likasom de också ingripa i -deras djurverld, då de vid marken fjettrade reptilernas och landsnäckornas sällsynthet tyckes vara att tillskrifva dem, Ett annat svaghetselement i prairiernas växtverld visar sig i deras mest framträdande arters typ, då dessa — åt skilliga solrosor, turbanväxter, coreopsis och dylika — öfvervägande äro storbladiga och storblommiga samt för det mesta högväxta och derför i striden med odlingen lättare duka under, än som förhållandet skulle vara med t. ex, vår frodiga ljung, hvilken här alldeles icke är representerad. . Större djur erbjödo de stora slätterna skydd, blott så länge menniskan lefde a och nomar diskt skild från dem; att de nödgas draga si; tillbaka, ersättes naturligtvis icke genom små däggdjurs och fåglars invandring, hvilken försiggår i temligen stort omfång. Ätt flädermöss, ekorrar, råttor, möss, syalor, sparfvar och en mängd fåglar, som bygga bo i träd och häckar, fvensom de flesta insekter bli talrikare är en ringa ersättning för buffelhjordarne och skarorna af bäfver, hundar, m. f1.; örat skall hädanefter på våren mindre behöfva sakna de befjädrade fångarna, men som prairiensegendomliga djurlif hastigare försvinner, än invandringen skrider framåt, skall åtminstone för ögat ödsligheten på stora sträckor bli större, än den hittills varit, och den liknelse, som Bryant begagnat om dexsamma: en: lätt krusad, stelnad oceam; skall i nn närmaste framtiden mer än förr ega sin gilighet, Kyrka och skola. Det tyska rikets undervisningsanstalter. Det tyska riket eger i rund summa 60.000 folkskolor, i hvilka 6,000,000 lärjungar undervisas. På hvarje tusental invånare kommer ett lärjunge antal af ungefär 150. Denna medeltalsproportion öfverskrides betydligt i Braunschweig, Oldenburg. Sachsen och Thiringen (på 1000 invånare -175 lärjungar), uppnås deremot på långt när icke i Mecklenburg på 1000 invånaree 120 lärjungar) och i Baiern (på 1000 invånare 126 lärjungar). Gymnasierifinnas i Tyskland 330. progymnasier 214, realgymnasier 14; realoch högre borgareskolor 483. Hela antalet lärjungar vid dessa undervisningsanstalter uppgår till 177,379, Ån. talet nniversiteter i det tyska riket är 20 med 1624 lärare och 15,557 studerande; af de sistnämnda komma mer än 1000 på hvardera afstäderna Berlin, Leipzig och Miinchen, Polytekniska skolor finnas till ett antal af 10, af hvilka blott 2 komma på Preussen, förutom byggnadsoch yrkesakademien i Berlin; lärarnes antal vid dessa undervisningsverk uppgår till 360, de stu. derandes till 4428.