Aftonbladet – 9 februari 1872, sida 2

af Chambord uppträdande, emedan upprättandet af en monarki, på det sätt Henrik V vill gå till väga, skall stöta på oöfvervinneliga svårigheter. Under dessa förhållanden har grefven af Paris funnit nödigt att modifiera sin första id om att hålla sig fullkomligt neutral och har, som sagdt, skrifvit till grefven af Chambord. Skrifvelsen är affattad i de vänskapligaste ordalag. Grefven af Paris kallar grefven af Chambord det franska konungahusets öfverhufvud och erinrar om de känslor han alltid hyst för honom, men beder tillika att få uttala sin tanke att man komprometterar honom. Efter att ha utvecklat detta vidare slutar han sålunda: Hvad mig angår, måste jag förklara, att jag betraktar mig som Frankrikes tjenare, och att jag anser det för min pligt att under vårt fäderneslands nuvarande beklagliga ställning, under dess dödsnöd, ställa mig till dess disposition; och om vissa eventualiteter, som ni kan förutse lika väl som jag, skulle inträffa, med andra ord, om Frankrike skulle vända sig till mig, vill jag endast rådfråga min patriotism. Striden mellan Bradlaugh och Internationale tyckes blifva allt häftigare. Sistnämnda förenings trenne hufvudmän Karl Marx, Hales och Serrallier beskylla Bradlaugh för förräderi och för att ha låtit besticka sig af bonapartisterna. Slutet af den sista skrifvelsen från Bradlaugh lyder sålunda: Jag föreslår, att hela denna tvist mellan mig, dr Marx och Internationale hänskjutes till en hedersdomstol, inför hvilken jag vill försvara alltihvad jag skrifvit om honom och Internationale. andra sidan slutar Serallier sitt sista bref på följande sätt: Jag har icke den äran att känna Bradlaugh; men jag har träffat homom i en fransk frimurarloge af fritänkare, hvilken mr Bradlaugh lemnade för att inträda i en engelsk loge, i hvilken tron på Gud är en nödvändig förutsättning. Emellertid fortfar Internationales generalråd att hvarje vecka hålla sammanträden och att publicera officiösa berättelser om desamma. Angående det sista sammanträdet meddelas följande. Serallier presiderade. Generalsekreteraren Hales berättade, att den nya filialen i Westend i London redan så starkt tilltagit i antal, att det blifver nödvändigt att bilda en ny filial i samma stadsdel. Äfven i Huddensfield, Plymouth, Leicester och Hinkley hade nya filialföreningar uppstått, och i alla delar af landet hade nu mera nästan hvarje industrigren sin filial i Internationale. Karl Marx meddelade åtskilliga nyheter om en kongress, som nyligen hållits i Sachsen och som varit besökt af 120 delegerade såsom representanter för 60 städer. Denna kongress hade uttalat sig gillande om Internationales syfte och grundsatser. Dirigenten redogjorde derefter för föreningens framsteg i Frankrike, i synnerhet i södern, der förbundsråd stodo i begrepp att bilda sig. Slutligen meddelade mr Cohen, medlem af cigarrarbetarnes förening, upplysningar om sin senaste mission till Belgien och andra delar af kontinenten och uttalade sig om nio-timmars-rörelsen (inskränkning af arbetstiden till 9 timmar) samt förklarade, att han funnit att Internationales infly tande öfverallt var i stigande. Alla aftontidningar, skrifyes den 2 d:s från Madrid, äro eniga derom, att det möte, som de radikala nyligen höllo i Circus Price, var mycket talrikt besökt. El Tempo uppskattar deltagarnes antal till 7—8000. Den bekante radikale cortesmedlemmen Echegaray erhöll först ordet och höll ett loftal öfver Zorillas minister; han tadlade istarka uttryck Sagasta, derför att han aflägsnat sig från Zorillas politik, och förklarade, att den sanna ordningen var den, som gick hand i hand med friheten. Han tillade, att det väl för närvarande rådde ordning; men det hade fallit offer i Barcelona, på Cuba mördade man tolf-åriga barn och på Filippinerna hade 200 man fått springa öfver klingan. Mötet slutade med ett tal af Zorilla, som förklarade, att de radikale höllo sig inom laglighetens gränser, men att deras parti skulle afhålla sig ifrån att infinna sig i cortes, eftersom regeringen kränkte val lagen. Correspondencia meddelar, att den ministeriella valkomiten oförtöfvadt ämnar utfärda ett valmanifest. Bladet anmärker, att detta manifest blir af den största betydelse, enär det kommer att innehålla förklaringar till fördel för dynastien, författningen, familjen, egendomen, territoriets integritet, friheten och ordningen. Detta manifest är undertecknadt af alla komitns medlemmar. . LERINDAARODEETEENY RESER IE OR FA JD Anunnan mmnttan I