Aftonbladet – 9 februari 1872, sida 2

I franska nationalförsamlingens session d.3 d:s framstälde Laurier, Gambettas vänoch fi nansminister, en plan till anskaffande af de tre milliarderna, hvilken uppväckte en verklig storm i församlingen. Laurier föreslog, att regeringen skulle göra bruk af sina rättigheter och genast inköpa samtliga fran ska jernvägslinier, för att sedan erbjuda dem såsom hypotek för ett lån å tre milliarder. Man kunde, enligt motionärens åsigt, på detta sätt vara viss om att erhålla den erforderliga summan och mot låg ränta. Finansministern förklarade i energiska ordalag, att detta projekt vore outförbart och uppmanade församlingen atticke bevilja det samma skyndsam behandling. Vid omröstningen förklarade sig tre fjerdedelar af församlingen mot Lauriers motion. Nationalförsamlingen har beslutit att företaga till skyndsam behandling följande af Salneuve framställda förslag. Art. 1. Åt ett särskildt utskott öfverlemnas att uteslutande söka medel och utvägar till en skyndsam befrielse af franska området, och ett omedelbart liqviderande af Frankrikes totalskuld till Preussen. Art. 2. Alla utskott, som hittills varit tillsatta för att utreda hit hörande förslag, hvilka framställts i nationalförsamlingen, äro befriade från sitt åliggande och skola insända sina påbörjade arbeten till det särskilda utskott, som skall tillsättas. Art. 3. Alla nya förslag isamma syfte remitteras till det särskilda ut skottet, hvilket bör taga kännedom om alla offentligen framställda och diskuterade förslag i denna riktning. Hertigen af Aumale och prinsen af Joinville hafva i Journal Officiel tillkännagifvit, att de icke deltogo i omröstningen angående regeringssätets förflyttning till Paris, men att om så varit förhållandet, de skulle röstat för att Duchåtels motion blifvit tageni öfvervägande. Patrie innehöll nyligen en artikel i hvilken betonas, att det icke kan vara fråga om att de orleanska prinsarne skulle svara på grefvens af Chambord manifest, ehuru det medgifves att grefven af Paris är berättigad dertill. Den sistnämnde har visserligen icke offentliggjort något kontramanifest, men har dock tillställt grefven af Chambord en skrifvelse, i hvilken han redogör för den hållning han för framtiden kommer att intaga. Huruvida detta dokument skall blifva offentliggjordt, beror hufvudsakligen på det mottagande det finner hos grefven af Chambord. Hvad som förmådde grefven af Paris att uppträda, var det språk, som de legitimistiske tidningarna fört sedan manifestets publicerande, den tolkning de gifvit hans ord och dessutom den skrifvelse några legitimister tillställt Henrik V och som de seffentliggjort i tidningarna. Härtill kommer att rojalisterne af alla färger (med undantag af några få ifrige legitimister) ingalunda gilla grefvens